Antalet anbud minskar i offentlig upphandling
Antalet anbudsgivare per offentlig upphandling av arkitekttjänster har minskat med närmare 30 procent sedan 2012. Under samma tid har antalet arkitektkontor som fakturerar stat och kommun blivit hundra färre.
– Offentlig upphandling har blivit en egen balettkonst, säger en småföretagare som tvingats kasta in handduken.
När upphandlingsmyndigheten i november presenterade ny statistik för den offentliga upphandlingen i Sverige, är den allmänna trenden att antalet anbud per upphandling minskat. Och arkitektbranschen är en av de branscher som, tillsammans med till exempel IT-konsulter, bidrar starkt till minskningstrenden. År 2012 var det i snitt 9,2 företag som lämnade anbud i en offentlig upphandling av arkitekt. År 2017 hade siffran minskat till 6,2, det vill säga en minskning med 29,3 procent.
Enligt Rikard Jermsten, generaldirektör på Konkurrensverket är det dåliga nyheter.
– Det är en oroväckande trend. Med fler leverantörer som deltar i upphandlingen och lägger anbud så stärks konkurrensen. Jag kommer att ta initiativ för att undersöka varför antalet anbud i upphandlingar sjunker, säger han.
Samtidigt som allt färre anbudsgivare är med och slåss om de offentliga uppdragen, är det också allt färre arkitektföretag som har offentliga uppdrag. Arkitektens granskning av statistiken över arkitektföretagens affärsvärden och fakturering i offentlig upphandling 2012-2017, visar att antalet arkitektföretag som haft inkomst av offentliga uppdrag stadigt gått neråt sedan 2013. Detta trots att det totala affärsvärdet på uppdragen ökat.
En förklaring bakom statistiken är att flera kontor som tidigare år haft offentliga uppdrag blivit uppköpta och därmed plötsligt har en nolla i statistiken år 2017. Bland kontoren vars affärsvärde för offentliga uppdrag drastiskt minskat finns även ett antal enmansföretag där arkitekten passerat pensionsåldern. Men arkitektkontoren som Arkitekten talat med vittnar om att det finns ytterligare förklaringar till trenden med fallande affärsvärden inom offentlig upphandling. En är att det är goda tider och att kontoren då helt enkelt prioriterar privata uppdrag – för att de ger bättre utdelning på flera sätt.
Wester Elsner är ett av de mellanstora arkitektföretag som sedan 2012 gått från en redan liten mängd offentliga uppdrag till inga alls 2017. För dem är det ett medvetet val.
De som handlar upp måste gå på lägsta pris för att hålla ryggen fri och då värderas inte vår kompetens.
– Vi undviker offentlig upphandling i görligaste mån. De som handlar upp måste gå på lägsta pris för att hålla ryggen fri och då värderas inte vår kompetens. Det är inte värt jobbet att lämna in anbud då. Och när tiderna är goda behöver man inte offentlig upphandling för att få orderböckerna fulla, säger Lars Wester.
Ägaren av ett mindre företag som Arkitekten talat med, och som vill vara anonym, tycker att det statistiken visar går helt i linje med det han själv upplevt. Hans kontor är ett av de små företag som fakturerade betydligt mindre för offentliga uppdrag 2017 än för fem år sedan.
– Offentlig upphandling har blivit en egen balettkonst. De som vinner uppdragen är ofta de som är bra på offentlig upphandling snarare än de som är bra på den typen av projekt som upphandlingen gäller. Upphandlingarna har de senaste åren tagits över av myndigheternas jurister. Det har gynnat de stora organisationerna, säger han.
Störst inom offentlig upphandling är de största arkitektkontoren i Sverige, det vill säga White arkitekter, Sweco architects och Tengbom. Dessa företag bidrar inte till den minskande trenden. Tvärtom har deras affärsvärde vad gäller offentlig upphandling ökat under de senaste fem åren.
Om statistiken:
Statistiken om antal anbud per upphandling kommer från Upphandlingsmyndigheten. Data för antalet arkitektkontor som fakturerat stat och kommun kommer från Dagens Samhälle Insikt. Där ingår ej statliga bolags upphandlingar eftersom de inte lyder under offentlighetsprincipen och inte heller kommunala bolags upphandlingar.