Antalet stadsarkitekter fortsätter att minska

Siffrorna är hämtade ur Sveriges Arkitekters nya undersökning om stadsarkitekter i landets kommuner. I jämförelse med den undersökning som gjordes av Arkitekten 2013, framkommer att 32 kommuner har skaffat en stadsarkitekt sedan dess, men att 42 andra kommuner samtidigt gjort sig av med sin. Det betyder att 60 procent av landets kommuner idag har en stadsarkitekt, som anställd eller konsult, till skillnad från 2013 då siffran var 66 procent.

Flera orsaker kan ligga bakom förändringen. En del kommuner har haft svårt att rekrytera den kompetens de behöver till tjänsten. Trots den stora stadsomvandling som pågår har till exempel Kiruna inte haft någon stadsarkitekt sedan den tidigare slutade 2015.

– När han slutade sa vi att vi tar en andningspaus för att fundera på hur en stadsarkitekts roll ska formuleras här i Kiruna, säger Ann-Catrin Fredriksson, tf planchef som leder det administrativa arbetet på planavdelningen.

Ett försök till rekrytering av stadsarkitekt gjordes redan 2015, några personer sökte jobbet men ingen fick det. Nu vill Kiruna rekrytera nationellt och bredare under våren.

– Vi tror att det är bra för plankontoret om det leds av en stadsarkitekt. Sen är vi medvetna om att det inte alltid är så lätt att hitta en bra stadsarkitekt som också fungerar som en bra chef och ledare. Det är ofta lite olika kompetenser, säger Ann-Catrin Fredriksson.

Flera små kommuner har egen stadsarkitekt, som Bergs kommun, Sveriges sjätte minsta, liksom Mullsjö som är Sveriges nionde minsta kommun. Men andra små kommuner tycker sig inte ha en tillräckligt stor organisation för att ha en stadsarkitekt.

Ett exempel är Borgholm som hade en stadsarkitekt fram tills sommaren 2016 med en enbart rådgivande roll. Sedan han slutade har arbetsuppgifterna delvis fördelats på en ny tjänst som plan- och byggchef och på planarkitekten. Det finns idag inga planer på att rekrytera en ny stadsarkitekt i kommunen.

– Vi är idag sex arkitekter av tio anställda på plan- och byggavdelningen. Jag anser att vi är en för liten kommun för att ha en stadsarkitekt på heltid i en enbart rådgivande roll, säger Magnus Juhlin, som har tjänsten som plan- och byggchef.

Det finns också kommuner som sedan förra undersökningen har valt en annan titel på en stadsarkitektfunktion.  Södertälje hade en stadsarkitekt som slutade 2015 och i november samma år anställdes arkitekten Sofi Cyréus med titeln samhällsbyggnadsstrateg. Hon leder bland annat arbetet med en arkitekturstrategi för Södertälje och är stadsbyggnadsnämndens arkitekt, men hon har inget personalansvar och är inte bygglovschef som den tidigare stadsarkitekten var under en period.

– Jag har en blandad tjänst där stadsarkitektrollen är en del. Om det hette stadsarkitekt skulle det kanske vara tydligare vart man vänder sig med gestaltningsfrågor och vilka arbetsuppgifter som ingår, säger Sofi Cyréus.

Per Haupt, som är ordförande i Sveriges Stadsarkitektförening, tror att otydlighet i stadsarkitekttjänsten och ansvarsfördelning kan vara en orsak till att samspelet mellan stadsarkitekt och politiken inte har fungerat och att det ligger bakom att vissa kommuner väljer bort tjänsten.

– Stadsarkitekt kan vara en ganska konfliktfylld roll. De kommuner som kommer att lyckas bäst framöver är troligen de som riggar med både en stadsarkitekt som har mandat över gestaltningsfrågor och en annan organisatorisk chef. Och att det finns en ömsesidig respekt mellan dem, säger han.