Ansträngt läge i kommuner leder till uppsägningar
För första gången på minst 18 år pågår arbetsbristförhandlingar för arkitekter anställda i kommunerna. Orsaken är på flera håll nedskärningar i budgeten.
Sveriges Arkitekters förhandlare poängterar vikten av arkitektkompetens i kommunerna, men några arkitekter sägs nu ändå upp.
Arkitekter anställda i fyra kommuner har efter sommaren kontaktat Sveriges Arkitekter efter varsel om uppsägningar, vilket har lett, eller kommer att leda till, arbetsbristförhandlingar. I vissa kommuner har situationen lösts genom omplaceringar men i ett par kommuner sägs 1–2 personer upp.
– Det här är första gången vi har arbetsbristförhandlingar som gäller medlemmar anställda i kommuner sedan åtminstone 2002, säger Sandra Olséni som är förbundsjurist på Sveriges Arkitekter.
Arkitekter är oftast ingen stor grupp på kommunerna. Sandra Olséni brukar i förhandlingar framföra att det är viktigt att ha kollegor med samma kompetens att diskutera med.
– Under förhandlingen diskuterar vi hur arbetsgivaren ser på värdet av arkitektkompetensen och att det är kunskap som är svår att ersätta, säger hon.
Hon betonar att uppgiften hos förhandlarna på Sveriges Arkitekter är att se till att arbetsgivaren fullföljer sina förhandlingsskyldigheter och att de kan motivera sina neddragningar.
– Det har ofta pågått ett långt omorganisationsarbete innan vi kommer in i förhandlingarna och det är sällan en arbetsgivare ändrar sitt beslut. I ett par fall har de som är berörda hunnit få ett nytt arbete innan eller i samband med att de blir uppsagda.
I kommuner blir i slutändan oftast få uppsagda eftersom det finns större möjligheter till omplaceringar än inom den privata sektorn. Processerna i kommunerna tar lång tid och kommunanställda har ofta lång uppsägningstid.
– Vi hoppas att inte fler arkitekter blir berörda av nedskärningarna, säger Sandra Olséni.
Så går en arbetsbristförhandling till:
Parterna förhandlar först om en omorganisation. Arbetsgivaren presenterar vilka tjänster som organiseras bort och vilka som eventuellt tillkommer. Fackförbunden kan invända mot detta och resonera, men arbetsgivaren fattar det slutgiltiga beslutet om sin organisation. Därefter sker förhandling om turordning. Både före och efter denna förhandling kan arbetsgivaren göra en omplaceringsutredning för att se om det finns någon ledig tjänst som de som berörs kan omplaceras till. Vid turordningsförhandlingarna är huvudregeln att den med kortast anställningstid är den som berörs.
