Allt fler kommuner har arkitekturpolicy

Ingen av de 17 kommunerna hade en arkitekturpolicy 2011, när Arkitekten senast gjorde en motsvarande kartläggning. I de flesta kommunerna är policyn antagen under de senaste åren. Uppsala, Linköping, Ulricehamn, Västervik och Staffanstorp antog alla en arkitekturpolicy under 2017.

De flesta fokuserar på att beskriva god arkitektur och hur man ska arbeta med det. Luleå kommun skriver att ”De tre viktigaste komponenterna för att uppnå god arkitektur är kontext, kontrast och komposition”. Uppsala kommun fokuserar på begreppen sammanhang, skala, grönt, befintliga värden, god livsmiljö, samverkan och tillgängligt för att skapa kvalitet i arkitekturen.

En av kommunerna som är på väg att satsa mer på arkitektur är Karlstad. Den blågröna majoriteten har gett stadsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag på hur arkitekturen kan spela en större roll i kommunen. Bakgrunden är att Karlstad, liksom många andra städer, har en hög byggtakt av framför allt bostäder.

– I och med att det byggs så snabbt har arkitekturfrågorna inte hamnat i fokus. Det måste kanske bli så när folk behöver någonstans att bo, men det har blivit många bostadshus i samma stil, säger Erik Nilsson (KD), ordförande i stadsbyggnadsnämnden.

En av dem som fått uppdraget är Karlstads stadsarkitekt Henrik Sjöberg. Han håller med Erik Nilsson om att byggtakten är en stor utmaning.

– När staden växer i en takt som den inte gjort på femtio år finns en mängd åsikter bland medborgarna, och vi har inte lyckats kommunicera vår strategi på ett bra sätt. Från kommunens sida behöver vi ha en målbild för stadens utveckling och därför kommer det politiska initiativet lägligt, säger han.

Han uppskattar att politikerna uppmärksammar arkitekturfrågorna.

– Det är glädjande att politiken visar ett intresse. Jag hoppas att det kan ge en mer mogen debatt som inte bara handlar om avspärrningar och byggarbetsplatser utan om hur vi vill utveckla staden, säger Henrik Sjöberg.

En del av uppdraget går ut på att leta efter positiva exempel i andra kommuner.

– Vi vill veta vilka möjligheter vi politiker har, hur vi kan lyfta upp de arkitektoniska värdena och lyfta fram de i plan- och bygglovsprocess. Hur får vi in de här frågorna när det byggs som tusan och ska gå fort? frågar sig Erik Nilsson.

Finns det en risk att det slutar med att ni politiker går in och säger vad som är fint och inte?

– Nej, det handlar inte om vad jag som politiker tycker är fint utan om att lyfta upp betydelsen av arkitektur och ge diskussionen mer plats, både hos kommunen och byggherrarna, säger Erik Nilsson.