Tidskriften Arkitektur lanserar digitalt arkiv
Hela 2000-talets utgivning är först ut att digitaliseras, och mer är på gång, berättar Arkitekturs chefredaktör Björn Ehrlemark.
Vilken nytta ser du att arkitekter kan ha av det nya arkivet?
— Tidskriften har i snart 125 år varit Sveriges främsta källa till kunskap om samtida arkitektur. Här är det lätt att fördjupa sig kring specifika frågor, men också enskilda projekt. Ritningar, foton, analyser och förstås arkitekternas egna beskrivningar av publicerade projekt – det är material som är svårt att hitta på andra håll, samlat på ett ställe. Jag tror att det kan bli oumbärligt som digitalt referensbibliotek.
Så, hur funkar det?
— Arkivet går att komma åt på webben eller i appen Tidskriften Arkitektur, som finns till Iphone och Android. Där kan våra prenumeranter bläddra sig fram bland alla stiliga omslag! Dessutom är all text sökbar så en plats, en person eller en byggnad är enkel att hitta.
Hur har ni överfört tidskriften till digital form?
— Det är sparade tidningar som varsamt sorterats, packats, skickats i väg och lästs in av en norsk firma som är specialiserad på scanning och maskinläsning. Till att börja med har hela 2000-talet gjorts tillgängligt.
Är det något projekt från 2000-talet som du rekommenderar?
— Just 20-25 år gammal arkitektur brukar hamna i kategorin “svår att älska”. 1980- och 1990-talets postmodernism diskuteras livligt nu, men vem brinner för slentrianmässig nyfunkis från 2002? Just därför är det dags att återupptäcka den här tiden! Personligen tycker jag exempelvis att Monika Goras glasbubbla på en innergård i Västra Hamnen i Malmö (Arkitektur nr 2 2006), Kastrups havsbad av Fredrik Pettersson på White (nr 7 2005), Stortorget i Kalmar av Caruso St John och Eva Löfdahl (nr 6 2003), och Skaparbyn i Hedesunda, Ralph Erskines sista projekt (nr 6 2008), alla är värda att uppmärksammas mer. Av de projekt som jag själv besökt, alltså.
Tidskriften Arkitektur har funnits sedan 1901. Har ni kvar samtliga nummer?
— Ja, vi har alla nummer samlade och det är förstås något av en skatt. Idén om att överföra dem i digital form har funnits i många år och våra läsare har hjälpt till i jakten på äldre årgångar att scanna. Det är verkligen en oersättlig dokumentation av den svenska arkitekturhistorien.
Kommer årgångarna från 1900-talet också att bli tillgängliga digitalt?
— Tanken är att fylla på arkivet allt eftersom, så näst på tur står 90-talet, därefter 80-, 70-, 60-talet och så vidare. Redaktionen kommer att passa på att fördjupa sig i de aktuella perioderna, i linje med de “Ur arkivet”-artiklar vi haft i Arkitektur det senaste året. Men det krävs ytterligare finansiering för att komma vidare – bästa sättet att stötta projektet är att som arkitektkontor teckna en grupprenumeration åt sina medarbetare, så att de kan logga in och få tillgång till det. Om någon är intresserad av att sponsra digitaliseringen av ett eget årtionde är det också bara att höra av sig.
Har kan du provläsa en arkivtidning gratis (tillfälligt erbjudande):