Det rurala Kinas återkomst
För att balansera dagens kraftiga urbanisering krävs en allvarlig satsning på den kinesiska landsbygden, konstaterades i ett möte mellan svenska och kinesiska arkitekter.
Arkitekten Li Xinggang har tagit avstamp i lokala traditioner och befolkningens behov för pilotbyn Xibaipo China Resources Hope Town.
Den 18 februari arrangerade Sweden-Sino Sustainable Design Association seminariet From Countryside to City and Back Again på KTH i Stockholm. Här är seminariet i fyra punkter:
- Landsbygdens traditioner och kulturer är Kinas framtid. Det förklarade den Pekingbaserade konstnären och aktivisten Sun Jun, vars arbete de senaste åren fokuserat på socialt hållbar utveckling i kinesiska byar och småstäder i form av pilotbyggen och kulturprojekt. Enligt Sun Jun växer längtan till landet hos dagens urbana generation i Kina; en längtan efter frisk luft, meningsfull kultur och frihet. Men om landsbygden ska klara sin roll som ventil krävs ett större omhändertagande.
- Underdogs eller pionjärer? I en tid där majoriteten av de kinesiska arkitekterna arbetar med storskaliga urbana projekt tecknade professorn, curatorn och arkitekten Wang Wei en motrörelse inom kåren med fokus på landsbygden, ofta i samarbete med konstnärer. Såväl nya bostadshus som hela nya samhällen bygger allt som oftast på de traditionella byarnas typologier, en kartläggning även Wang Weis praktik arbetar med.
- Att tala arkitektur i poetiska ordalag är sällsynt idag, trots att greppet både kan fängsla och förtydliga. Song Weijian, arkitekt och vice president för Architectural Society of China, utgjorde ett uppfriskande undantag med en lyrisk föreläsning där han tog åhörarna genom en slingrande 1500-talsträdgård som analogi för den stadsplanering han ser behov av: tålig, mänsklig, spännande, ödmjuk.
- När Wang Shu mottog Pritzker-priset 2012 för sin lågmälda rurala bevarandefilosofi var det en känslig sak att ifrågasätta urbaniseringshetsen. Men sen Kinas president Xi Jinping tillträdde samma år har han drivit frågan om landsbygdens utveckling, vilket förstås fått effekt. Den svenska nyurbanismen passar in och flera svenska arkitektföretag är på plats. Resultatet blev lite oväntat ett symposium där de kinesiska deltagarna stod för regional respekt och förankring medan flera av de svenska kollegorna, från bland annat AIX, Stadsliv och Sweco, beskrev fördelarna med industrialiserat byggande och export av svensk arkitektur.
