7 heta snackisar i Almedalen
Här är de – begreppen som redan hunnit blivit årets mest omtalade under Almedalsveckan.
Almedalsveckan pågår 3 - 10 juli i Visby. I år spås återigen besöksrekord.
- Generella detaljplaner. Vem kunde ana att detaljplanen skulle bli årets gosiga kattunge, den som alla vill mysa med? Det gäller dock inte vilken sönderreglerad plan som helst – nej, det ska vara en generell detaljplan som ger utrymme för kreativitet och egna tolkningar. Allt för att spara tid i planprocessen, och göra politiker och byggare nöjda. Men är det så klokt att slumpa bort detaljplanen, det skede där kommunerna har störst möjlighet att påverka vad som slutligen byggs?
- Samverkan. Om kommunpolitiker och planerare träffades oftare så skulle planeringen gå avsevärt snabbare, var budskapet från de kommuner som framgångsrikt lyckats skruva på sin process. Är det så enkelt? Ja, säger bland annat Örebro kommun, där politiker och planerare har avstämning varje vecka.
- Älskvärd arkitektur. Det pratas sedan länge om kvantitet inom bostadsbyggandet men nu hörs äntligen röster som lyfter vikten av arkitektonisk kvalitet och väl utformade detaljer. En som talade varmt om goda lösningar var Sandra Frank, marknadschef på Folkhem. Hon var lyrisk över en välplacerad sittbänk i entrén till de nya Stockholmshusen och påpekade att bra detaljer inte alls behöver vara dyra, bara genomtänkta.
- PBL-kramare. Tiden som syndabock är över. Nu tävlas det istället om att hylla den tidigare så utskällda Plan- och bygglagen. Exempel från Örebro, Sundbyberg och Kiruna lyfts fram för att visa att det visst går att bygga snabbt och kvalitativt inom rådande lagstiftning. Och nu får det också vara stopp på det ständiga petandet i PBL, ”det måste ju vara Sveriges mest utredda lagstiftning” som Stockholms kultur- och stadsbyggnadsborgarråd Roger Mogert (S) torrt konstaterade.
- Inkomstkrav. Att många låginkomsttagare inte haft möjlighet att söka en bostad inom allmännyttan på grund av inkomstkrav på tre gånger hyran tas nu kraftigt avstånd ifrån. ”Det är diskriminering! Det är ofattbart att det har tillåtits så länge”, utbrast bostadsminster Peter Eriksson vid ett seminarium om social bostadspolitik arrangerat av Veidekke. I höst slopar de kommunala bostadsbolagen i Göteborg inkomstkraven för de som söker hyresbostad och nu vill andra kommunala bolag i landet följa efter.
- Kompetensbrist. Hur ska Sverige kunna bygga mer än 700 000 bostäder till 2025 när det saknas plan- och bygglovsarkitekter ute i kommunerna, och när personal utan erfarenhet och ibland fel kompetens får bära ansvaret? Kanske spelar det ändå ingen roll i slutändan om det blir några planer eller ej, då bristen på byggnadsarbetare är minst lika akut. Ingen hinner ju bygga.
- Långsiktighet. Nästan lika tjatigt som överanvändningen av ordet hållbarhet är snacket om att det vore så himla bra om det gick att få till långsiktiga (och förstås blocköverskridande!) politiska lösningar. Facit på det påståendet återkommer gång på gång; inte ens en hyfsat nedtonad bostadsöverenskommelse gick att få till senast. Så fortsätt drömma. Det kommer inte att hända.
