6 heta frågor i Almedalen
Digitalisering, evidens och normkreativitet. Här är snackisarna som diskuterades mest under Almedalsveckan 2017.
- Livet mellan husen. Att det behövs många nya bostäder är ett faktum och den kvantitativa diskussionen har styrts om till att allt mer handla om kvalitet. I år fördjupades ämnet ytterligare när stadens mellanrum seglade upp som en av de hetaste frågorna under Almedalsveckan. Flera vädrade sin oro över att det offentliga rummet krymper och lyfte att det både måste planeras in och gestaltas med omsorg, såväl i nya stadsdelar som när befintliga områden förtätas. En minst lika stor utmaning är att se till att miljöerna blir tillräckligt flexibla för att rymma morgondagens stadsliv och kultur.
- Digitalisering. Många pratade om det digitala som drivkraft i framtidens stadsbyggande, men exakt vad teknologin kommer leda till är svårt att veta. Vid sidan om demokrati och medborgarinflytande nämndes handeln, där nätshoppingen utmanar paradigmet om butiker i bottenplan. Andra lyfte att arkitekterna själva måste arbeta mer digitalt, med en industriell process som skapar variation istället för repetition som mål. En som rådde oss att inte tänka på det digitala som ett konstigt väsen var Eva-Karin Anderman på designbyrån Usify: ”Det är inte digitaliseringen som löser något utan vi människor”.
- Evidensbaserad arkitektur. Att arkitektbranschen tar kunskapsmässiga genvägar och att det kommer få ödesdigra konsekvenser, var en åsikt som lyftes i flera seminarier. Lösningen stavas evidens, vilket kan vara att utgå från befintlig kunskap, lägga tid på den tidiga analysen eller genomföra en bred dialog. Faktum är att efterkrigstidens lägenheter bygger på en forskning vi inte kommer i närheten av idag, sa Erik Stenberg på KTH. Han var en av flera från akademin som larmade om bristen på arkitekter som forskar om dagsaktuella frågor, trots att både finansiering och efterfrågan finns.
- Social bostadspolitik. Enligt Boverkets prognos kommer det byggas fler hyresrätter än bostadsrätter under 2017, men nyproduktion är dyrt. I Veidekkes bostadspolitiska debatt menade bostadsminister Peter Eriksson (MP) att investeringsstödet kommer hjälpa de resurssvaga hushållen medan KD:s bostadspolitiska talesperson Caroline Szyber ville ha kraftigt höjda bostadsbidrag. Många pratar om klyftor i Almedalen och i år var det byggherrarna som stod för seminarierna om social hållbarhet. Cynikern gissar att segmentet bostadsrätter för medelklassen snart är fyllt och att byggarna ser sig om efter nya affärer. Men hoppas ambitionen är vidare än så.
- Skönhet. ”Var får vi in skönheten?” undrade Merit Fohlin (S) på Region Gotland apropå målet att skapa en god stad samtidigt som byggtakten är hög. Hon var inte ensam om att utanför arkitekternas trädgård signalera att många nya miljöer inte är så kul. Arkitekten Johanna Gill på Brunnberg & Forshed svarade att skönhet är subjektivt men att samtalet behövs om vad arkitekturen gör. Receptet var att sluta prata schablonmässigt om stadsmässighet och hållbarhet och istället visa på det som är sinnligt och taktilt. Andra lyfte stadens olika lager; en skönhet som bor i olikhet och variation.
- Normkreativitet. Normer och värderingar styr hur den byggda miljön ritas, upplevs och används. I åldrarna 7–19 år används 80 procent av de publika aktiva ytorna av pojkar, visar en studie från White arkitekter. För att ge plats åt flickor kan det krävas separatistiska rum, men en annan slutsats är att om man planerar för kvinnor och barn blir det bra för fler. Normkreativitet handlar om att inte bara kritisera dagens normer utan att också våga ta initiativ och göra något nytt. Vad de tjejer White intervjuade ville ha? Väderskyddade rum för häng, som skulle kännas ”som att gå in i en kram”.
Bubblare: Skattepolitik, cirkulär ekonomi, hållbara transporter, kompetensbrist (japp, i år igen).