”Vår drivkraft är existentiell”
De sa upp sig från ett stort konsultbolag och startade eget med övertygelsen att arkitekter är viktiga i den gröna omställningen. Nu kan Gaias vision om en lagun byggd av bergmassor från tunnelbanan bli verklighet.
Pi Ekblom, Ania Öst, Marta Bohlmark och Ulrika Stenkula startade sitt företag Gaia arkitektur för snart fyra år sedan.
Biologer, systemekologer, marina konstruktörer, fiskerikonsulter och antikvariskt sakkunniga tar plats för ett möte hos Gaia i Stockholm om Isbladslagunen, ett konstgjort rev som skulle kunna byggas av sprängsten från tunnelbanebygget i Stockholm. Gruppen ska nu diskutera yttranden från samrådet i december och hur de ska utveckla projektet.
– Vi hoppas att de första stenarna i revet börjar läggas under 2025, då blir lagunen en skalbar prototyp som kan genomföras på flera ställen i Stockholms innerskärgård, säger Marta Bohlmark, som är vd för Gaia.
Idén växte fram när arkitektföretaget i forskningsprojektet Massa undersökte hur sten från tunnelbanans utbyggnad skulle kunna användas för att skapa nya livsmiljöer både på land och i vattnet. Isbladslagunen är ett tydligt exempel på Gaias arbetsmetod, där de går från initiativ till genomförande, via praktiknära forskning och i breda tvärvetenskapliga grupper.
– Det ligger i arkitektens roll att förutse och visualisera alternativa framtider och hur vi tar oss dit. Vår intention var att bidra med ökad livskraft i Östersjön genom en lagun på Djurgården, sen frågade vi oss hur vi tar oss dit, säger Marta Bohlmark.
De fyra arkitekter som grundade Gaia arkitektur år 2020 hade alla arbetat på White arkitekter, men valt att lämna för att starta eget. Att starta eget var också en reaktion mot den traditionella arkitektrollen; de såg hur arkitekter kunde skapa projekt men sen lämna bort affären till andra aktörer, samtidigt som arkitekterna själva blev känsliga för marknadens fluktuationer.
– Vi ville att nya värdestyrda sätt att arbeta skulle genomsyra samhällsutvecklingen, och för att bidra med exempel behövde vi full rådighet över vår tid och ekonomi, säger Marta Bohlmark.
De fyra hade alla olika specialistkompetenser med sig in i företaget, som kunskap om alternativa affärsmodeller, träbyggande, ekosystem och kunskapsfältet landskapsurbanism som överbryggar olika kategoriseringar, till exempel mellan landskap och byggnad.
– Om man ska svara på politiken för gestaltad livsmiljö måste man kunna hantera en hel livsmiljö och för det krävs många och delvis nya kompetenser. Vår drivkraft när vi startade Gaia var existentiell. Vi har gått in i det här med övertygelsen att vi arkitekter är viktiga, både i en grön omställning och i ett samhälle som har dragits isär, säger Ania Öst, en av de fyra delägarna.
Den 7 mars invigdes Bifrost-bron i Uddebo utanför Göteborg tillverkad av 96 procent trä. Bron är ett resultat av ett forskningsprojekt som genomfördes av Gaia i samarbete Timber bridge specialists, Funkia landskapsarkitektur, KTH och Stockholms stad.
Arkitekterna beskriver hur de i sina projekt tar sig an hela system, i olika skalor. Som processen från skogsresurs till byggnad, eller från restprodukt till resurs. Gaias roll är till stor del att leda processer, att sammanföra aktörer med olika kunskap och perspektiv och säkerställa väl gestaltade fysiska rum.
De flesta projekt initierar de själva. De finansieras till en början av forskningsanslag och egenfinansiering genom arbetstid, men har också resulterat i vidare uppdrag. Ett forskningsprojekt om hållbart skogsbruk ledde till exempel till uppdraget att rita huvudkontor för en samarbetspartner inom hållbart träbyggande. I dag ligger flera stora uppdrag på ritborden och Gaia har sju anställda. De långsiktiga forskningsprojekten gör enligt arkitekterna också företaget mindre konjunkturkänsligt på en nu osäker marknad.
– Forskningen kan leda till nya uppdrag, men vi tar den första risken. Vi är drygt tre år in på den här resan och vi har vårt bästa flöde nu, säger Marta Bohlmark.
Om Massaprojektet och Isbladslagunen
Massa är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som undersöker hur sten från infrastrukturprojekt kan användas för att skapa nya livsmiljöer i Stockholms inre skärgård och att förvandla en restprodukt till en lokal resurs. Projektet är ett samarbete mellan Gaia, Stockholms stad, KTH, konstnärer med flera och finansieras av Formas och ARQ.
Isbladslagunen är ett samarbete mellan Gaia, Kungliga Djurgårdens förvaltning, Stockholms stad och Världsnaturfonden WWF med flera och finansieras av bland andra Länsstyrelsen Stockholm, Havs- och vattenmyndigheten samt WWF.
