”Arkitekter är inte centrum i navet utan en del av ett skede”

Ulf Nordfjell kallar boken för ett tidsdokument. Det ger en bild av hans idévärld från ett 45-årigt yrkesliv illustrerat genom tio projekt, både privata och offentliga. Den handlar om årstidsväxlingar och ett förändrat klimat, men också om platsens historia, design och arkitektur.

Tanken på boken kom ursprungligen från England, där han nästan är mer känd och omskriven än i Sverige. Att det skulle handla om klimatförändringarna var en självklarhet.

– De är väldigt fascinerade av att vi fortfarande har fyra årstider, även om växtsäsongen har blivit längre och vintern kortare även här i Sverige. Snöar det i England så försvinner snön på en gång, säger han.

Även på kontinenten där han har projekt, på franska Rivieran, går klimatförändringen snabbt. Det oregelbundna regnandet, ibland i form av skyfall och däremellan långa torrperioder, tar död på träd. Angrepp av bakterier, svampar och skadedjur som skalbaggar, barkborrar och löss ökar och är ett stort problem.

Vi träffas en regnig höstdag på Lidingö, i bostadsområdet Dalénum, som han och hans kollegor, främst Eva Pestmalis, har jobbat med i nästan 20 år. Många av gårdarna här bär hans signum, liksom kajen, gaturummen och de två parkerna: Strandängsparken och AGA-parken.

– Allt det man pratar om i dag, hållbarhet och mångfald, det har vi jobbat med i nästan tjugo år här. Det är inget nytt under solen över huvud taget, säger Ulf Nordfjell.

Som utbildad biolog är tankarna på den biologiska mångfalden ständigt närvarande. Trädgårdar, parker och även balkonger och terrasser är viktiga när den biologiska mångfalden inom jord- och skogsbruk minskar.

Genom att använda inhemska träd kan vi bidra. De är alla viktiga värdväxter för insekter, till skillnad från importerade som lyfts ur sitt ekologiska sammanhang. Det berättar han och skriver om i sin nya bok. Plantering av sälg, hassel, al, björk, rönn, hägg, lind och lönn har alla stor betydelse.

Släpper vi in våra vilda inhemska växter i trädgården släpper vi också in fjärilar och andra insekter. Där det finns fjärilslarver finns det också fågelkvitter, liv och hopp, skriver Ulf Nordfjell.

Men hållbarhet handlar inte bara om växtval, säger han. Det är mer komplext än så. Dalénum har byggts på AGA:s gamla industriområde. En del av industribyggnaderna har bevarats. Den industriella miljön sätter sina spår också i det nya. Dominerande material är tegel, cortenstål och trä – tåliga och tuffa material som håller över tiden.

– En plats har olika lager. Det måste vi som arkitekter förstå. Vi är inte centrum i navet utan en del av ett skede. Det vi lägger till ska stämma med platsen, både historiskt och i nutid, men det ska också tillföra något. Själv vill jag gärna krydda med något som är personligt, som gör att de som använder platsen känner glädje och trygghet, säger Ulf Nordfjell.

I de centrala delarna, fabriksområdet, är gaturummet mer strikt och avskalat. Tallen dominerar. I de sydöstra delarna där det närliggande stadslandskapet är mer grönt, finns i stället lövträd längs gatorna. Gårdarna i området är lummiga, en plats för människor, djur och insekter att vara på.

Kajen är mer karg. Några av hans stora sovbänkar finns här, uppskattade i Umeå stadspark även vintertid. Planteringarna är upphöjda med kanter av cortenstål. Gräs av olika slag, havtorn och lägre bergtall dominerar. En tålig yta som klarar de hårda vindarna vid vattnet, men som också ska vara lätt att sköta.

Skötseln är ett stort problem i dag, säger Ulf Nordfjell. Det saknas kompetens, men kanske också intresse främst från den kommunala sidan. Frustrationen är stor när vi passerar Strandängsparken. Bättre betyg får gårdarna.

– Det är så välskött så jag blir nästan tårögd, säger Ulf Nordfjell.

Det vattennära läget styr också utformningen. Det ska vara en känsla av skärgårdsnatur: olika gräsarter, bergtall och gråbladiga växter, som silverbuske, silverpäron och havtorn finns ofta i havsnära lägen i naturen.

– Det finns ingen växt här som inte hör hemma i den här biotopen, säger Ulf Nordfjell.

En av hans största inspirationskällor är den norrländska naturen där han har sina rötter, närmare bestämt i Agnäs vid Öreälven cirka fem mil rakt in i landet från Umeå. Där har han fortfarande sitt andra hem och en trädgård. Forshuset som det kallas presenteras först i hans bok. Tallen är ett favoritträd som återkommer i hans projekt, även i Dalénum. Den kräver inte så mycket och växer normalt på ganska dåliga, hårda och sandiga ställen.

I dag arbetar Ulf Nordfjell främst som mentor för landskapsarkitekterna på Ramböll, som också projekterar många av hans projekt. Landskapsarkitektsuppdrag är långa och pågår under många år, som stadsförnyelseprojekten Alviks strand och Värtahamnen i Stockholm där han fortfarande är involverad.

Privata intressanta uppdrag är också svåra att tacka nej till: trädgårdar i Frankrike och en herrgård utanför Västerås. Förfrågningar om föreläsningar och intervjuer kommer också från olika hörn i världen, inte minst nu när hans bok har kommit ut på engelska. Engelsmännen är på hugget – en stor poddsändning för Gardens illustrated har han nyligen deltagit i.