”Viktig del i den gröna omställningen” – tre företagsledare om AI
På Tengbom, White och Sweco har AI gjort sitt intåg. Tre vd:ar om hur deras företag arbetar med den nya tekniken.
Vi har turen att ha eldsjälar.
Har ni en AI-strategi?
– Vi har inte en specifik strategi för AI, utan allting vi gör utgår från vår vision och vår affärsplan. Där är AI är ett viktigt verktyg och ett arbetssätt. Vi jobbar med AI-frågan på alla nivåer på Tengbom, från ledningsnivå ut till alla medarbetare.
Hur implementerar ni tekniken i dag?
– Det används både i skisskeden och som inspirationskälla inom gestaltningen. Sedan förekommer det att vi använder Chat GPT-text i uppdrag. Företagen bakom de programvaror vi jobbar med, som Autodesk och Google, håller också själva på att integrera AI-lösningar i sina plattformar. Vi är även med och beta-testar en del programvara, och arbetar sedan länge med parametrisk design.
Utbildar ni personalen, gör ni specifika investeringar?
– Vi har startat upp ett AI-nätverk, med runt trettio medlemmar, som undersöker nya möjligheter och sprider kunskapen om dem i organisationen. I ett stort företag, som Tengbom, har vi turen att ha eldsjälar och en förmåga att effektivt bygga ny kunskap. Vi har inte gjort några extra investeringar kopplade till AI, utan det främsta är det här nätverket.
Inom vilket område inom arkitektur tror du att AI har störst potential?
– Än så länge handlar det mest om visualisering. Det går att skapa superschyssta fotorealistiska bilder på några sekunder i dag. Om vi tittar framåt så finns det en jättepotential inom samordning och optimering. Det finns en stor kapacitet inom att samla och bearbeta information i realtid. Sedan finns det risker vad det gäller säkerhetsfrågor, faktagranskning och juridiken
Hur tror du att AI förändrat branschen om tio år?
– I grunden krävs det ett kompetenslyft. Om vi verkligen tar tillvara på tekniken, kan vi som arkitekter bli bättre på vårt jobb, och kan lägga mer tid på rätt saker. Men det finns en risk att mindre företag, som kanske inte har de eldsjälarna, som vi tack och lov har, hamnar på efterkälken. Det vore synd, eftersom både små och stora företag behövs.
Finns det en risk att många förlorar jobbet?
– När jag träffade de nya arkitekturstudenterna på KTH nyligen sa jag så här: arkitektyrket är så otroligt viktigt för samhällsutvecklingen, så även om själva projektering- och gestaltningsprocessen förändras, kommer arkitekter alltid att behövas. Jag tror snarare att behovet blir större i framtiden.
—
Vi har rekryterat personer med andra kompetenser.
Har ni en AI-strategi?
– Vår AI-strategi består av tre delar. En är att förenkla vardagsproduktiviteten. I närtid ligger fokus mycket på verktyg för att analysera texter och bilder. Den andra är hur vi kan arbeta annorlunda med design, där utvärderar vi verktyg som kan förbättra våra leveranser och värde för kund. Den tredje delen handlar om att skapa nya tjänster från data.
Hur implementerar ni AI i dag?
– Vi har mestadels använt AI i bostadsprojekt, bland annat som stöd i gestaltningen i ett tävlingsförslag i Berlin.
– Men implementering handlar också om att höja grundkompetensen inom ”computational design”. Till exempel att de som har god kunskap om verkligheten, och lång erfarenhet av projektering, får en grundläggande förståelse för den här tekniken och hur den kan användas i praktiken.
Utbildar ni personal, gör ni investeringar?
– Våra investeringar handlar framför allt om att utvärdera olika programvaror. Vi behöver också investera i att ta tillvara på vår egen data och använda den för att skapa värden med AI. Vi har också rekryterat personer med andra kompetenser.
– Vi investerar även i utbildningstid, att utvärdera och testa saker i olika uppdrag. Sedan har vi också pågående ”kunskapskvartar” om exempelvis Chat-GPT.
Inom vilket arbetsområde tror du att AI kan ha störts potential?
– I närtid ser vi det inom text- och bildbearbetning. Framåt i tiden finns en stor potential för att analysera mycket information och ta fram förslag på olika bygglösningar. AI kan förhoppningsvis också leda till förenklingar inom byggprocessen. En stor potential finns även i att få ett mer transparent beslutsfattande.
Ser du några risker?
– En risk är att inte hinna utveckla sin affärsmodell tillräckligt snabbt. Det andra är ”dålig kvalitet in, dålig kvalitet ut”. Det är otroligt viktigt att AI inte bara används för att optimera kortsiktig ekonomi, utan till att skapa bättre och humanistiska värden.
Hur tror du att branschen påverkas i framtiden?
– En del av det arbete som vi gör i dag kan automatiseras. Men ny teknik kommer att leda till nya behov. Modellhandläggare för BIM fanns till exempel inte när jag började jobba, och det är en jätteviktig roll på arkitektkontor i dag.
—
Vi kommer att ha digitala medarbetare parallellt.
Har ni en AI-strategi?
– Vi har en AI-strategi och en digital färdplan. Den gröna omställningen är bland det viktigaste vi jobbar med nu, och vi ser att AI är en viktig del i den omställningen. Dels för att göra våra projekt så hållbara som möjligt, dels för att optimera cirkulära flöden.
Hur implementerar ni tekniken just nu?
– AI kan vara en del av våra uppdrag. Vi har till exempel ett forskningsbaserat, Vinnova-finansierat projekt, AI Food, som handlar om matproduktion i mörka utrymmen. Även i kvarteret Näringen i Gävle är AI en del. Där undersöker vi om vi kan göra en stadsdel självförsörjande och klimatpositiv.
– Vi har också byggt vårt eget AI-program, Sweco-GPT, där vi kan hantera data på ett säkert sätt.
Gör ni investeringar, utbildar ni personalen?
– Vi gör investeringar, samtidigt som kunskapen om AI finns långt ute i vår organisation. Vi har en del ”front runners”, som är nyfikna, jobbar utforskande och sprider kunskap i organisationen.
– Vi ser också till att det finns ett flöde mellan medarbetare och att ledning och andra funktioner förstår omställningen. Vi har även mer ordnade utbildningar på ämnet.
Inom vilket område tror du att tekniken har störst potential?
– Digitaliseringen i stort effektiviserar vårt arbete, till exempel med 3D-modeller och BIM. AI kommer att skynda på det. Arkitektens roll påverkas även på sikt. Mycket av det här upprepande arbetet, som ritningshantering, kommer nog att ersättas med uppgifter om att hantera och förstå data. AI kommer inte att ta över arkitektkompetensen. För att skapa bra livsmiljöer med människor i fokus, behövs vår generalist- eller specialistkompetens.
Ser du några risker?
– Det finns risker. Till exempel om vi har rätt data, och om vi kan lita på datan. Det måste vi alla vara uppmärksamma på. Men jag tror på teknikutveckling och att vår bransch kan bidra med mycket.
Kommer det att bli färre arkitektjobb?
– Vi ser inte att det blir färre arkitektjobb. Men jag tror att vi kommer att ha digitala medarbetare parallellt, och att vi kan utveckla och effektivisera våra arbetssätt. Och kanske ägna mer tid åt gestaltning och att skapa goda miljöer.