Stadsarkitektens vardag skildras i ny roman

– Jag tyckte att det behövdes en bok om en stadsarkitekt. Jag ville visa på komplexiteten i uppdraget och det intrikata lagarbete som behöver finnas på plats innan det kan bli ett hus. Men också hur roligt det är!

Det säger arkitekten och författaren Madeleine Brandin som har över 30 års erfarenhet som stadsarkitekt. Hon har även undervisat i stadsbyggnad på arkitektutbildningarna på LTH, BTH och SLU i Alnarp.

Hennes bok heter ”Frk. Husgafvel” med underrubriken ”passionerad stadsarkitekt”. Det är en roman om Hedvig Husgafvel, arkitekt och chef för stadsbyggnadskontoret i Brandeborg, en liten fiktiv skånsk kommun med en hamn, elva byar, tre fiskelägen och ett stort böljande jordbrukslandskap.

Romanen skildrar vardagen på kontoret med tillsynsärenden och svartbyggen, upphandlingar och nervösa förberedelser inför nämndsmöten samt medborgare som söker bygglov för att förverkliga sina husdrömmar.

– Jag har velat skriva en positiv bok. Möjligtvis romantiserar jag bilden av arbetet lite grann, men allt som står i den har hänt mig eller andra.

De senaste åren har stadsarkitektens position och roll i många kommuner förändrats, konstaterar Madeleine Brandin.

– Utvecklingen är helt klart till det sämre. Många kommuner har inte ens någon stadsarkitekt. I andra kommuner har stadsarkitekten inte det inflytande den borde ha, utan har fått en mer marginaliserad roll.

Madeleine Brandins bok är dock inte ett inlägg i debatten, även om den belyser hur viktigt det är för en kommun att ha någon som behärskar arkitekturfrågorna.

– Jag har inte velat skriva en klagande berättelse, utan mer visa på vilket bra samspel en stadsarkitekt kan ha med sin byggnadsnämnd och privatpraktiserande kollegor om man jobbar på att skaffa sig en gemensam bild av hur stadsbilden kan se ut.

När hon själv arbetade som stadsarkitekt åkte hon flera gånger om året ut med politikerna i nämnden och tittade på det som de gett bygglov till.

– Jag sa: Så här blev det. Var det som ni tänkte er?

För den byggda miljön väcker känslor. Att vara stadsarkitekt är att vara en tredjedel arkitekt, en tredjedel jurist och en tredjedel psykolog, menar hon.

– Varje vecka hade jag besök av folk som grät på mitt tjänsterum och undrade varför det byggdes så fult där de bodde. Då gällde det att lyssna och vara psykolog. Det gällde även gentemot politikerna. Det första man behöver göra som ny stadsarkitekt är att bygga upp ett förtroende hos politikerna, så att de litar på en.

Hennes bok är stundtals lika mycket en fackbok som en roman. Den innehåller en lång ordlista och många små filosofiska teckningar. Ett kapitel heter ”Dnr 57/15”, ett annat ”Möte fysisk planering”.

Är det du som är Hedvig Husgafvel?

– Hedvig är imaginär och finns i författarens huvud. Men allt som står i boken har som sagt hänt, även om Hedvig har ett annat privatliv än jag, säger Madeleine Brandin.