Professor vill utmana synen på kulturarvet

Decolonize architecture art and research, DAAR, som också betyder hem på arabiska, grundades 2007 i Palestina av arkitekterna Alessandro Petti, Sandi Hilal och Eyal Weizman. Sedan dess har de arbetat med en rad projekt som rör sig mellan arkitektur, politik och konst. 

– Vi ville undersöka kopplingar mellan avkolonialisering och arkitektur, men saknade utrymme för det vi ville göra inom det traditionella arkitektyrket, säger Alessandro Petti. 

DAAR har producerat verk som visats på biennalen i Venedig, The Mosaic rooms i London och nu i Stockholm inom i utställningen Hurting and healing på Tensta konsthall. 

I verket Refugee heritage spekulerar de kring vad som skulle hända om flyktinglägret Dheisheh i Palestina utnämndes till ett av Unescos världsarv. Lägret bildades 1949 som en tillfällig tillflyktsort för Palestinier som flydde den israeliska ockupationen.

– Allt fler flyktingläger runt om i världen har informellt omvandlats till permanenta urbana samhällen. Dheisheh byggdes upp som en tillfällig lösning, men blev till en plats där människor har bott och vistats i över sjuttio år. Ändå betraktas flyktingläger som både historielösa och utan framtid, säger Alessandro Petti. 

Bilderna som tar plats på utställningen är tagna av fotografen Luca Cupano som tidigare har anlitats av Unescoför att fotografera just världsarv. De visar upp en helt annan sida av den vanliga historien som berättas om flyktingläger, den som representerar våld, lidande och avhumanisering.

– Utan att normalisera eller romantisera flyktinglägret har vi sökt efter att visa platsen den omsorg och nyfikenhet som vanligtvis råder kring kulturarv. Dheisheh är en plats där människor har levt, skapat sina hem och organiserat sig i generationer. Det finns till exempel vissa palestinska kulturutövningar, dialekter och matlagningstekniker som på grund av ockupationen inte längre finns någon annanstans. Där uppstår också frågan: vad ska bevaras när ockupationen av Palestina väl blir ett historiskt minne?

Platsen berättar både om Israels bortdrivning av palestinier och ockupationen av deras land, men också om framväxten av ett urbant och arkitektoniskt landskap som byggts upp på helt unika premisser i och med sitt statslösa tillstånd. Alessandro Petti och DAAR hoppas att utställningen i Tensta bjuder in till diskussioner som kan översättas också till lokal nivå. 

– Vi utgår från på vilka sätt Europa kan lära sig av Palestina och vilka konsekvenser detta skulle kunna få på vad som klassas som universella kulturarv. Men vad som är intressant är att diskussionen går att applicera även på andra platser och kontexter. Till exempel vad det kan innebära att vara en svart person i Europa. Tensta är en spännande utgångspunkt på grund av att många som bor där har erfarenhet av migration och att besökare därmed kan representera och lyfta fler ingångar till projektet, säger han. 

Utställningen Hurting and Healing: Tänk dig ett annat kulturarv visas på Tensta Konsthall i Stockholm till den 28 augusti.