Hon stod upp för lönnen
Att arbeta i en politiskt styrd organisation handlar för Stockholms tidigare stadsträdgårdsmästare Elisabeth Rosenquist Saidac om att våga stå upp för sin specialistkompetens – även när den kan uppfattas som obekväm.
Det ligger i systemets natur: i en politisk styrd organisation måste en tjänsteperson ibland utföra uppdrag som hen inte tycker är helt bra. Men för Elisabeth Rosenquist Saidac, som arbetat som landskapsarkitekt sedan 1986 och nyligen lämnat sitt jobb som stadsträdgårdsmästare i Stockholm, finns det mycket som kan göras innan något når dit.
–Jag kan inte räkna med att politiker eller kollegor med andra professioner har med sig det gröna perspektivet. Det är min specialistkompetens och den är anledningen till att jag är anställd. Då måste jag våga stå upp för goda och hållbara livsmiljöer även när ekonomiska eller andra intressen står emot.
Ibland uppskattas det inte av alla. Då ser Elisabeth Rosenquist Saidac till att vara än mer pedagogisk.
– En del av uppdraget som landskapsarkitekt blir då att förklara aspekter och viktiga värden som andra inte har tänkt på, inte minst de långsiktiga.
Själv har hon alltid barnens bästa som sitt riktmärke.
– Barn är den viktigaste resurs ett samhälle har och vi måste skapa miljöer där de får goda uppväxtvillkor. Det kan de flesta i slutändan hålla med om, oavsett politisk tillhörighet.
När hon tillträdde som stadsträdgårdsmästare år 2015 var det med lång och bred yrkeserfarenhet, från såväl statliga som kommunala och privata uppdragsgivare. Hon har arbetat som både beställare och utförare, vilket gjort henne medveten om hur viktigt det är att vara tydlig.
Som offentligt anställd finns dessutom alltid medborgarna i fokus. Elisabeth Rosenquist Saidac har ägnat minst en arbetsdag om året åt att besöka vart och ett av Stockholms 13 stadsdelsområden och de kollegor som arbetar med de gröna frågorna i där.
”En annan viktig del har varit att alltid lyssna på dem som bor i området, att ha dialoggrupper med människor i alla åldrar. Det arbetssättet ger gott resultat.”
– Tillsammans har vi ofta cyklat runt, tittat på och diskuterat både planerade och färdigställda projekt. En annan viktig del har varit att alltid lyssna på dem som bor i området, att ha dialoggrupper med människor i alla åldrar. Det arbetssättet ger gott resultat.
Elisabeth Rosenquist Saidac har också arbetat för att överbrygga den kommunala stuprörsorganisationen genom samarbeten med kollegor i olika professioner inom andra förvaltningar. Rollen som stadsträdgårdsmästare har även kombinerats med chefsansvar för en enhet om ungefär 20 personer på trafikkontoret. I ett mejl till Arkitekten lyfts hon som en lysande och lyssnande chef.
– Jag gillar att få människor att växa och blomma. Inom våra yrken är det ofta fokus på prestation och att sätta sitt namn under projekt som man kan stoltsera med och lägga till i cv:t. Jag har alltid fokuserat på teamet, att vi jobbar tillsammans.
Elisabeth Rosenquist Saidac
Ålder: 63 år.
Aktuell: Lämnade i april sitt uppdrag som Stockholms stadsträdgårdsmästare.
Stolt över: Under åren som stadsträdgårdsmästare i Stockholm för att vi lyckades återskapa ett levande Brunkebergstorg, att det gröna och barns perspektiv fått så stor plats i utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden, de 32 projekt som vi arbetat med för att få fler gröna stråk och parker i ytterstaden, däribland Tenstadalen, Vårbergstoppen och strandpromenaden Magelungen mellan Fagersjö och Farsta.