Han vill att kollegorna vässar orden i arkitekturdebatten
Med sin samhällskritiska succébok Städernas stenar hoppas Lars Marcus utveckla ett gemensamt språk för arkitektur.
– Ett syfte med boken är att ge arkitekter en vokabulär så att de kan uttrycka sin kunskap med större precision, säger han.
I mars förra året släpptes boken Städernas stenar – hur den byggda staden formar den levda staden, författad av arkitekten och forskaren Lars Marcus. Ett år senare kan Lars Marcus sammanfatta ett intensivt år. Han har berättat om boken och sin forskning i många sammanhang, för stadsarkitekter, i kommuner och på arkitektkontor, och boken har recenserats flera gånger i dagspress.
– Jag har varit lite på turné det här året, boken har fått mer uppmärksamhet än jag hade väntat mig. Framför allt har det varit roligt att den upplevs som användbar i praktiken, säger Lars Marcus.
På Arkitekturgalan i Malmö den 9 april fick Lars Marcus ta emot Sveriges Arkitekters Kritikerpris för sin bok. ”En introduktion till området som borde ligga på varje politikers bord och som förtjänar att läsas också av en bred allmänhet”, lyder en del av juryns motivering.
Ett par veckor innan priset delades ut förklarade Lars Marcus att han i arbetet med boken, och i sin forskning, velat utveckla en gemensam terminologi för arkitekturdebatten och samtidigt skriva en kritisk granskning av samhället, utifrån en analys av hur vi bygger våra städer.
– Ett syfte med boken är att ge arkitekter en vokabulär så att de kan uttrycka sin kunskap med större precision, säger han.
Lars Marcus är professor i stadsbyggnad och har byggt upp en forskarmiljö kring ämnet urbanmorfologi, läran om stadens form, först på KTH och sedan på Chalmers, där han startade Spatial morphology group (SMoG) år 2014. Han har också grundat konsultföretaget Spacescape, där han var partner fram till år 2012. Hans forskning handlar, enkelt sammanfattat, om hur stadens rumsliga form stödjer och strukturerar människors rörelser i staden.
Lars Marcus beskriver Städernas stenar som en sammanfattning av 25 års forskning.
Arbetet med boken började med att jag ville gnugga begrepp som ofta används i stadsbyggnadsdebatten, som täthet och närhet.
– Arbetet med boken började med att jag ville gnugga begrepp som ofta används i stadsbyggnadsdebatten, som täthet och närhet. Med tiden utvecklades boken till en sammanhängande berättelse, säger han.
I boken finns först en lista av begrepp, kort sammanfattade. Ett är centralitet, som fångar samband mellan platser och hur vi rör oss i staden. Det är ett viktigt begrepp inom Space syntax, ett analysverktyg för samband mellan människors beteenden och byggd miljö, som Lars Marcus har vidareutvecklat under sina 25 år som forskare och i Spacescape.
I boken introducerar han också begreppet Den andra formen. Det är relationerna mellan platser, som med Space syntax-analysen framträder som former och mönster.
– Många samhällsutmaningar, som segregation och störda ekosystem, hänger samman med byggd form och samband mellan platser. Om vi kan visualisera det så kan vi också börja jobba med utmaningarna. Det är slutsumman av min bok!
Under det senaste året har Lars Marcus också varit inbjuden till diskussioner med experter inom andra yrkesgrupper som arbetar med städer, något han strävat efter länge. Han är noga med att betona arkitekternas expertis i byggandet av städer, men han tycker att arkitekter skulle kunna bli bättre på att formulera sin kunskap, och tror att det skulle kunna ge dem mer inflytande i samhällsutvecklingen.
– Vi är en praktikbaserad kår med mycket oartikulerad kunskap. Kanske kan den nuvarande krisen bidra till att arkitektkåren tar steget från en traderad hantverkstradition till en teoribaserad profession, och därmed förbereda sig för nästa kris, säger Lars Marcus.