”Arktivism handlar om genomslag och förändring”
Nyasha Harper-Michon menar att det är alla arkitekters ansvar att bli ”arktivister” och välja nya vägar för att skapa hållbara städer.
– Där finns dysfunktioner och ojämlikheter som påverkar invånarna negativt varje dag. Och vi fortsätter att upprepa ojämlikheterna genom det sätt vi bygger, säger hon.
Arkitekten Nyasha Harper-Michon var en av huvudtalarna på den internationella UIA-kongressen i Bella center utanför Köpenhamn i början av juli. Hon är engagerad i människors hälsa och välbefinnande och kallar sig ”archtivist” – ett begrepp hon själv myntat.
Archtivist är en blandning av arkitekt och aktivist och en titel som är fri för alla att använda, förklarar Nyasha Harper-Michon.
– Arktivism är extremt inkluderande. En arktivist behöver inte vara arkitekt och ha en arkitektexamen, utan arktivister kan vara helt vanliga entusiaster som driver på reformer som skapar positiva förändringar i samhället. Arkitivism handlar inte om vilken officiell titel man har, utan snarare om att skapa genomslag och förändring, säger hon.
Nyasha Harper-Michon beskriver sig som en utpräglad stadsmänniska som känner sig lika hemma i Amsterdam som i Paris, Washington och Köpenhamn. Hon fascineras av städer för att de är levande platser där människor, infrastruktur, kultur och historia möts i ett hektiskt och komplext system.
Vi fortsätter att upprepa ojämlikheterna genom det sätt vi designar och bygger. Här behövs en stor förändring.
– Men samtidigt är våra största globala utmaningar närvarande och inbyggda i våra städer. Där finns omfattande dysfunktioner och ojämlikheter som påverkar invånarna negativt varje dag. Och vi fortsätter att upprepa ojämlikheterna genom det sätt vi designar och bygger. Här behövs en stor förändring, säger hon.
Arktivism handlar bland annat om att bryta ned de befintliga system som styr arkitektyrket och byggbranschen för att skapa en mer inkluderande och hållbar framtid. Det behövs en ny gemensam syn på hur städer ska designas framöver, anser hon. Därför är det så viktigt med kongresser som UIA i Köpenhamn.
– Arkitekter och yrkesverksamma inom byggbranschen behöver mötas för att vi tillsammans ska kunna komma fram till lösningar på klimatkrisen och den sociala orättvisan. Jag önskar att vi kan se bortom våra titlar, tänja på gränserna för våra yrken och fokusera på de förändringar som vi och vår planet så desperat behöver.
Att ompröva hur vi bygger städer är den absolut största utmaningen inom det arkitektoniska området i dag, enligt Nyasha Harper-Michon. Det handlar om allt från att ta itu med klimatkrisen, förlusten av biologisk mångfald och den växande ojämlikheten till att hantera den snabba urbaniseringen och de stigande byggkostnaderna.
Det behövs arktivister för att driva på den utvecklingen och hon nämner flera namn i Sverige.
– Ett bra exempel är Mustafa Sherif som är stadsplanerare och värd för Urbanistica podcast cities. Han arbetar för att skapa städer för barn och vuxna. Ett annat är Magnus Mott som leder Rain Gothenburg vars vision är att förvandla regn till möjligheter och göra Göteborg till ”the best city in the world when it rains”. Men det finns säkert många fler som jag inte känner till, säger Nyasha Harper-Michon.
Hon anser att det är alla arkitekters ansvar att vara arktivister.
– Jag vill uppmana alla arkitekter att gå utanför den inslagna vägen och utforska andra möjligheter. Det är vårt jobb som arkitekter att ta itu med dagens ödesfrågor och vår plikt att säga sanningen till makten och bidra till förändring när det gäller den byggda miljön. Allt börjar med att omfamna arktivismen.
Nyasha Harper-Michons fem arktivisttyper
Nyasha Harper-Michon delar in arktivister i fem olika typer sociala, ekologiska, ekonomiska, teknologiska och entreprenöriella. Var och en brinner för att påverka och förändra arkitekturbranschen utifrån sin speciella utgångspunkt. Själv agerar hon genom att debattera, föreläsa, skriva artiklar och utveckla samarbeten mellan intressenter i branschen.