”Vi som ritade funktionalismen deltog i drömmen om en ny människa”
Funktionalismen representerar drömmar om en ny människa och en ny värld och var för oss arkitekter, som verkade under dess glansdagar, det enda valet. Hade jag ritat något annat hade jag fråntagits uppdrag och min mentala status hade ifrågasatts.
Debattören beskriver ”Borlänges funktionalistiska utställningsparad”. Till vänster Högskolan Dalarnas nya byggnad, Domusvaruhuset från 1960-talet som byggts om och till. Arkitekt Johan Roos har fullföljt den funktionalistiska traditionen från andra sidan gatan med arkitekt Jack Hansons Hotel Brage och Handelsbanken. På höger sida ligger fd Turistbyrån, med skulptur av arkitekt Åke Temnerud och konstnär Bo Holmlund. På andra sidan bron syns HSB:s Dagnyhus och höghusen i kv Yngve ritade av Åke Temnerud.
Jag, arkitekt SAR/MSA Åke Temnerud, född 1929, samt framlidne kollegan arkitekt Jack Hanson har ritat många av byggnaderna under funktionalismens glansdagar i Borlänge. Mitt arkitektkontor fanns i Borlänge och Jack Hansons i Falun. Jag är arkitekten bakom Biblioteket, Scandic hotel, Turistbyrån (numera kontor), kv Yngve med höghusen och ombyggda Hagalunds vattentorn. Totalt har mitt arkitektkontor haft ungefär 1 000 uppdrag. Allt blev inte byggt.
Funktionalismen var mer än en arkitekturstil. Genombrottet för den nya stilen var Stockholmsutställningen 1930. Betydelsen av den utställningen kan inte överskattas. Borlänge Tidning hade ett mycket stort reportage från invigningen. Reportaget beskrev stämningsläget. En ny tid stundade. Det moderna samhället var i antågande. De rationella människorna, maskinerna och fabrikernas tidsålder. Rubriken på reportaget var ”Den funktionalistiska utställningsparaden”. Den nya människans sinnelag och tänkande skulle bli lika öppet för framtiden som ett perspektivfönster mot den vida, öppna framtiden. Jag konstaterar att Stationsgatan, från Tunagatan och i förlängningen mot Hagavägen, blev Borlänges funktionalistiska utställningsparad.
Senaste åren har debatten tagit fart om funktionalismens byggnader. Blev de vackra i jämförelser med den klassiska arkitekturen? Det är ingen tvekan om att den klassiska arkitekturen är vacker. Med sina proportioner, som på engelska kallas the divine proportions, de gudomliga proportionerna, fortsätter den klassiska arkitekturen att vara beundrad.
Den klassiska arkitekturen har sitt DNA i gudarnas tempel. Funktionalismen har sitt DNA i det rationella. Men jag vänder mig emot föreställningen att arkitekterna som var verksamma under funktionalismens glansdagar hade ett val. De kunde ritat klassisk arkitektur i stället för funktionalistisk. Men låt det vara sagt: Det fanns inte på kartan! Jag fick uppdraget att rita Borlänges nya bibliotek vid Sveatorget med tillhörande bank, Systembolag, tidningsredaktion, ett våningsplan för vardera ABF och TBV (numera Sensus). Alla varutransporter skulle ske underjordiskt från Ovanbroparkeringens nedfart.
Om jag hade kommit tillbaka med första skisserna som en klassisk byggnad hade jag blivit fråntagen uppdraget omedelbart. Min mentala status skulle ifrågasatts. Det var den nya människans bibliotek som skulle byggas.
Jag fick uppdraget direkt 1968 av dåvarande drätselkammarens ordförande i Borlänge stad, Börje Andersson, i närvaro av kommundirektör Åke Lundqvist. Om jag hade kommit tillbaka med första skisserna som en klassisk byggnad hade jag blivit fråntagen uppdraget omedelbart. Min mentala status skulle ifrågasatts. Det var den nya människans bibliotek som skulle byggas. Den moderna människans arkitektur var den funktionalistiska. Detta gällde inte bara för Borlänge. Funktionalismen var stilen som gällde överallt i landet. Den funktionalistiska utställningsparaden finns i de flesta städer. Är det rent av så att funktionalismen ska ingå som en av arkitekturstilarna i den kulturkanon som är under upprättande i Sverige?
Mitt djärvaste projekt utmed Stationsgatan är Turistbyrån som jag dessutom fick vara med om att rita en tillbyggnad till. Den är gestaltad av mig och framlidne skulptören Bo Holmlund. Han modellerade i lera och jag tolkade formerna med arkitektens penna med 6 B stift. Det är Borlänges enda skulptur där människor är verksamma inuti skulpturen. Kanske gestaltade den skulpturala byggnaden drömmen om framtiden, i den kommande nya människans värld. En byggnad som gestaltade något mer än bara funktionen. Människan är faktiskt något mer än bara en rationell varelse.
Det är uppenbart att vi är inne i en brytningstid. Den nya människan har inte infunnit sig. Det fanns en förväntan om en ny värld. En värd i samförstånd mellan människor. Krig skulle bli otänkbart. Några timmars arbete per vecka skulle räcka. Sedan kunde man ägna sig åt litteratur, teater, dans och idrott. Detta blev inte förverkligat. Varken i de kommunistiska staterna eller någon annan stans på jorden. Den gamla människan ska nu bygga om våra samhällen, med andra energislag än kol och olja. Ryssland har anfallit sin grannstat Ukraina. Kriget har fått till följd att Sverige blivit medlem i NATO.
Men låt Stationsgatan vara kvar som Borlänges funktionalistiska paradgata! Den representerar en tidsepok. Den representerar drömmar om en ny människa och en ny värld. Vi arkitekter deltog i drömmen om en ny människa och ritade det nya samhällets byggnader. I funktionalistisk stil i Borlänge och alla andra städer.
Åke Temnerud är arkitekt SAR/MSA.
