”Vi behöver finna en gemensam väg ut från prisdumpningen”
Det är hög tid att få ett slut på självskadebeteendet med låga priser och orimliga avtal i offentlig upphandling. Medlemstidningen och branschorganisationen har viktiga roller att spela.
Debattören reagerar på Arkitektens tidigare nyhetsartiklar om låga timpriser i offentliga upphandlingar av arkitekttjänster.
Det är både glädjande och skrämmande att läsa artikeln om upphandlingen i Kalix (Arkitekten.se den 29 november), och den tidigare artikeln om upphandlingen i Ale kommun (Arkitekten nr 6.2023). Glädjande för att Arkitekten skriver om prisdumpningen i de offentliga upphandlingarna, liksom att det trots allt verkar finnas viss insikt både hos anbudsgivare och upphandlare. Samtidigt som det senare förskräcker, då det belyser hur parterna medvetet ingår fullständigt absurda avtal.
Frågan är komplex. Det går varken att ensidigt beskylla den ena eller den andra parten, eller att bara avfärda de inblandade som offer för orimliga förhållanden.
Som kontor väljer vi numera, efter flera hårresande upplevelser, med väldigt få undantag att inte ge oss in i offentliga upphandlingar. Likväl är det svårt att stilla tigande åse hur andra styr mot avgrunden. Här finns bara förlorare och ingen blir lycklig i slutändan.
Anbudsgivarna gräver en grop som är mycket svår att komma ur. Man dubblar, tripplar eller kvadruplar inte sina priser i en handvändning, varför en lönsam verksamhet inte lär vara i sikte inom lång tid framöver. Samtidigt drar man oundvikligen med sig både kollegor och beställare i djupet. Den ohållbara matematiken drabbar inte bara konkurrenterna om de specifika uppdragen. Självskadebeteendet smittar också av sig på andra upphandlingar liksom på ramavtal inom den privata sfären.
Den ohållbara matematiken drabbar inte bara konkurrenterna om de specifika uppdragen. Självskadebeteendet smittar också av sig på andra upphandlingar liksom på ramavtal inom den privata sfären.
På motsvarande sätt gräver upphandlande parter sin alldeles egna grop. Man kan inte över tid förvänta sig en senior kompetent leverans till priset av en praktikant. Här finns en hel cocktail av dilemman. I de ospecificerade tjänsteupphandlingarnas natur ligger att de inte kan fastslå kvalitet, omfattning eller innehåll i leveransen. Kompetensen och kvaliteten i leveransen måste i stället säkras upp med CV, vilket också av fullständig naturlighet och nödvändighet måste återspeglas i priset. Nu lämnas fältet i stället vidöppet för tolkningar av vad som ingår och inte, och vilka förväntningar som kan påstås ha infriats i de enskilda leveranserna. Samtidigt märker vi, även utanför de offentliga upphandlingarna, att vissa beställare känner ett ökat kontrollbehov. Mer fokus läggs på dagsboksrevisioner, vilket inte nödvändigtvis är ett sundhetstecken.
Vi menar att det är hög tid för alla inblandade i branschen att tillsammans finna en väg ut.
Här har redaktionen för tidningen Arkitekten en mycket viktig roll att fylla: Att fortsätta belysa frågorna och gräva ännu djupare. Hur ser anbudsgivarnas kalkyler ut? Hur bakbundna är upphandlande parter när det gäller att avfärda anbud som inte håller? Räcker det verkligen att anbudsgivaren påstår att det låga priset inte är något problem och att en fullgod lön ändå är möjlig? Har de goda intentionerna att genom LOU stävja korruption öppnat bakdörren för “kreativ prissättning och dagbokföring”? Det vore skönt om ni med lite grävande journalistik kunde dementera rykten om det senare.
Branschorganisationerna har också en helt avgörande roll att spela här. Det duger inte att från förbundets håll hålla fanan högt för ingångslöner efter fullgod akademisk utbildning och samtidigt blunda för realiteterna på arbetsmarknaden. Här måste prissättning, lönsamhet och upphandlingsfrågor högre upp på agendan. Vi är medvetna om att det inte varit lätt med denna brokiga skara av medlemmar, och karteller vill vi ju inte ha.
Hur vore det om branschorganisationerna erbjöd supporttjänster till beställarna inför offentliga upphandlingar av arkitekter, så som de gör i samband med arkitekttävlingar? Då skulle upphandlande organisationer få bättre förutsättningar i sina processer, insikter om arkitekternas villkor och stöd i juridiska bedömningar.
Att vi skapar tillitsfulla arbetsrelationer med skälig ersättning för nedlagt arbete och reell kompetens, ligger givetvis i allas intresse. Inte minst med tanke på det långsiktiga resultatet av arkitekternas insatser och effekterna det har i vårt samhälle.
Fredrik Elsner är arkitekt SAR/MSA och grundare, delägare och vd på Wester Elsner arkitekter.
