”Träd och vegetation räddar liv i städerna”

Det må ha varit ganska blygsamma temperaturer i Sverige denna sommar, men detsamma gäller inte för övriga Europa. Värmerekord, skogsbränder och torka har dominerat löpsedlarna och i spåren av värmen ökar också värmerelaterade dödsfall. Under 2022 dog över 60 000 människor i Europa till följd av värmerelaterade sjukdomar och 2023 ser ut att peka i samma riktning. Vi bör ta lärdom av det som sker Sydeuropa och gardera oss i god tid mot de ökade temperaturer som väntas även här i Sverige. 

Covid-19-pandemin visade att vi kan driva genom stora förändringar snabbt. Så vad kan vi göra åt ökade temperaturer i våra städer? För att klimatanpassa den byggda miljön är träd och vegetation helt avgörande för hur vi i framtiden kan leva, vistas och överleva i våra städer. Barcelona Institute for Global Health har bland annat påvisat att med 30 procents krontäckning kan medeltemperaturen i städer sänkas med 0,4 grader vilket skulle kunna minska värmerelaterade dödsfall med nästan 40 procent. 

Vi som arbetar med utformningen av den fysiska miljön påverkar delvis städernas framtida temperaturer. Byggnader alstrar värme och vi kan i val av material och utformning samt i kombination med grönskans skuggning och evapotranspiration minska lokala temperaturer och värmealstrande i fasad- och markmaterial. 

Det naturanpassade byggandet tycks ha gått förlorat. Träd rationaliseras in i hårdgjorda ytor trots att vi vet att flerskiktad vegetation tillför fler värden gällande dagvatten, biologisk mångfald och temperaturreglering. Men det räcker inte att jobba med vegetation på detaljnivå. På en strategisk nivå måste värdet på grönstrukturen i planeringen av våra städer höjas och bli mer av en utgångspunkt, inte ett tillägg som pusslas in på slutet när andra funktioner fått sin plats och form. 

Vid exploatering går kortsiktiga ekonomiska intressen ofta före och träd får många gånger stryka på foten, ganska lättvindigt, i samband med att vi förtätar och bygger. Men vilka samhällskostnader får vi när vi bygger städer där träd och annan vegetation varken ges plats eller ett likvärdigt existensberättigande som de värmealstrande fasaderna som omger oss? 

I en rapport från State University i New York, där man studerat träd i tio storstäder, konstateras att trädens ekosystemtjänster minskade folkhälsokostnader med cirka fyra miljarder kronor per år (där värmereglering var en del). Vi har möjlighet att jobba mer innovativt i planeringen och byggandet av våra städer. I stället för att se grönstrukturen som en bromskloss för stadsutveckling, se det som en möjlighet till att skapa nya goda stadskvalitéer! 

Fiona Lambe, huvudförfattaren till rapporten Stockholm +50, sätter fingret på detta:    “Naturen bör vara radikalt mer integrerad i städer och urbana områden.” Vårt förhållningssätt till grönska i städerna behöver utvecklas från att slentrianmässigt placera gatuträd var åttonde meter till att hitta system för hur grönskan blir en lika given byggsten som allt annat som byggs och planeras. 

Vi behöver en samsyn och kunskap om detta i alla led. Från riksarkitekten, ner till kommunala tjänstemän och verksamma plan- och husarkitekter. Men även entreprenörer och byggbolag behöver förstå allvaret i att bygga bort något som faktiskt räddar liv. 

En generell kunskapshöjning är nödvändig då effekterna av att inte planera för träd och annan vegetation, på ett systematiskt sätt i våra städer, kommer vara förödande med ökade dödstal i de värmeböljor som ligger framför oss. För det är inte en fråga om, utan när, detta sker. 

Karin Manberger och Fredrik Thuning är landskapsarkitekter LAR/MSA på Tyréns.