”Ta hand om regnvattnet!”
Hundratals miljoner kubikmeter vatten renas idag till ingen nytta. Varför inte påbörja en förändring i all nyproduktion av bostäder?
Det nya vattenmagasinet Våga i Varberg är ritat av White arkitekter med Mattias Lind som ansvarig arkitekt.
I Sverige består i princip allt vatten som förbrukas av renat dricksvatten. I genomsnitt använder varje person cirka 140 liter per dag för sin personliga hygien, toalettbesök, tvätt, mat och dryck samt övrigt. Av detta utgör mat och dryck cirka tio liter. Per år innebär det en sammanlagd förbrukning uppgående till cirka 51 kubikmeter, varav ca 3,6 kubikmeter för mat och dryck. Till detta kommer allt vatten som förbrukas genom trädgårdsbevattning och till fyllning av pooler, bubbelbad, med mera. Totalt över hela riket innebär det att mer än 500 miljoner kubikmeter vatten renas till ingen nytta alls.
Under senare år har det installerats en hel del solcellssystem på våra fastigheter och branschen har börjat lära sig att spara på den el som inte omgående används i egna små batterisystem. Det har visat sig lönsamt att lagra elen hemma på detta sätt i stället för att försöka sälja den till låga priser, när marknaden redan har ett överflöd.
Nu är det hög tid att börja tillämpa samma system vad gäller vattenförsörjningen. Om varje fastighet genomförde ett lokalt omhändertagande och nyttjande av regnvattnet så skulle behovet av renat vatten begränsas till oerhört små mängder, jämfört med dagens situation. En lokal uppsamling i egna vattentankar skulle kanske även minska risken för översvämningar, när regnen blir mer och mer skyfallsliknande?
Om varje fastighet genomförde ett lokalt omhändertagande och nyttjande av regnvattnet så skulle behovet av renat vatten begränsas till oerhört små mängder, jämfört med dagens situation.
Hur många nybyggda vattenmagasin skulle då behövas i framtiden? I Helsingborg och Varberg har det uppförts nya vattentorn för en kostnad uppgående till cirka 765 miljoner kronor. Och med ett brev på posten kommer nya höjda räkningar. Med ett annat synsätt på vår vattenhantering hade troligen dessa kostnader helt kunnat undvikas.
Någon gång måste man påbörja en förändring, så varför inte genom en aktiv påverkan på all nyproduktion av bostäder? En förändring vore inte bara hälsosam för den egna plånboken, den vore även mycket hälsosam för miljön.
Thomas Ericsson är arkitekt SAR/MSA.
