”Så kan byggbolag, arkitekter och politiker göra arkitekturen bättre”

Stadsbyggnad och arkitektur är i ropet. Fantastiskt! För det angår oss alla och det påverkar vår vardag mer än många är medvetna om. Men debatten är på flera sätt förenklad kring vad som är bra arkitektur och vem som sitter på makten. Vi, Socialdemokrater från Stadsbyggnadsnämnden i Malmö stad, vill problematisera diskussionen om arkitekturens Sverige och föreslå förbättringar.

I ett uppmärksammat reportage i SVT kultur diskuteras ”klassisk” kontra ”modernistisk arkitektur”. I Göteborg menar Socialdemokraternas Johannes Hulter att experterna glömt bort att fråga folket. Och i arkitekternas branschmagasin diskuteras arkitektutbildningens relevans och utformning. Vi vill gärna bidra med vår bild av arkitekturens nutid – med ett Malmö-perspektiv och en mer nyanserad Socialdemokratisk syn på stadsbyggnad.

I mångt och mycket utgår makten över arkitekturen i samhället från tre olika perspektiv: byggbolagens, politikernas och arkitekternas. Vad gör de, vilken makt har de och vad kan de bli bättre på?

Starkast i denna makttriad menar vi utan tvekan att byggbolagen är. Samtidigt är de frånvarande i debatten. Byggbolag och fastighetsutvecklare sitter på kapitalet. De sätter ambitionsnivån, bestämmer i förstone vad de vill bygga och hur det byggs. Baserat på vår erfarenhet från vår lokala stadsbyggnadsnämnd så skapas det ofta bättre resultat med små och medelstora bolag med lång investeringshorisont. Stora bolag med stora projekt som efter avslutat bygge direkt vill sälja av, gynnar sällan kvalitet i det långa loppet. Och då säger många att kvalitet kostar – men det finns många exempel på att mindre aktörer bygger både billigare och bättre. Vi menar att det till syvende och sist handlar om ambitionsnivå och engagemang.

Vad krävs det för förbättring av byggbolagen? 

• Byggbolag som låter arkitekterna ta plats initialt i projekten. Inte se dem som en resurs som bara bistår med att uppfylla minimikrav.
• Byggbolag som förstår att hållbarhet, återbruk och kvalitet i det långa loppet är bra affärer för alla.
• Byggbolag som accepterar att småskalighet och estetik och därmed lite längre processer skapar bättre livsmiljöer, vilket ger goodwill och i förlängningen fler affärer.

Arkitekterna i Sverige anses ha en mer nertryckt roll i byggprocessen än i många andra länder. Man pekar till exempel på vårt grannland Danmark där arkitekterna till synes har större makt – fler arkitekt-”stjärnor” och estetik skattas högt. Varför är inte fler svenska arkitekter kända för allmänheten och varför sträcker de inte ut bröstet mer och tar för sig? Många upplever alltså att svensk arkitektur är för tråkig och har för haft för låg nivå. I en presentation nyligen blev vi i stadsbyggnadsnämnden introducerade till upp mot 15 olika projekt i samtiden i Sverige. Alla såg likadana ut. Ingen kunde peka på i vilken svensk stad projekten byggdes. Är svensk arkitektur för ensidig och har bristande mångfald i det estetiska uttrycket?

Svaret är inte enkelt, men vi upplever att detta behövs:

• Arkitekter som vågar sticka ut estetiskt – varför har vi ingen Peter Zumthor eller Zaha Hadid i Sverige? Klassiskt eller modernt är inte frågan. Estetiken är mycket mer mångfacetterad, menar många arkitekter. Sant. Men då måste arkitekterna också visa på den mångfalden i sina skapelser.
• Arkitekter som vågar slåss för sin sak mot byggbolagen. Även om vi förstår att det ställningstagandet är tufft och obekvämt.
• Arkitekter som själva vågar ta på sig fastighetsutvecklarkostymen. De projekt som arkitekterna själva vågar driva i egen regi har ofta hög nivå i alltifrån materialval till funktioner. 

Och slutligen vi som politiker, vad är vår roll i svensk arkitektur? Vi ska ju vara ”folkets” röst i processen. I Kulturnyheterna/Novus undersökning uppger 87 procent att de har litet eller inget inflytande alls över arkitekturen i sin stad och närområde. Politiker och kommunala tjänstemän måste få medborgarna att känna att de kommer till tals. Vi måste också våga att vara på arkitekternas sida för att trygga långsiktig kvalitet. Vi måste våga säga ifrån, även om det kostar. För det är i grunden det vi har gemensamt med arkitektkåren, vi vill skapa goda byggda miljöer för våra medborgare. Samtidigt ska vi också välkomna bolagens vilja att bygga och bidra med högklassig handläggning.

Så vad kan vi politiker göra konkret? 

• Politiker kan visa mer engagemang tidigt i byggprocessen och besluta om fler parallella uppdrag direkt mot arkitektkontoren, vilket ger utrymme för konstnärlig frihet och idérikedom.

• Politikerna bör ha mod att sätta höga ambitioner redan i detaljplansskeden och kräva hög visionär nivå.
• Politiker ska verka för att öka delaktigheten i stadsbyggnadsprocesser och metodik.
• Politiker bör gynna långsiktiga fastighetsutvecklare som visar att de ”bryr sig”.

Vad är då bra arkitektur? 
Frågan är mycket mer komplex än ”klassisk stil” kontra ”modernism”. En sådan debatt blir alldeles för förenklad för att vara konstruktiv. Vi i Malmö menar att politiken inte ska vara en smakdomare. Däremot kan politiken styra mot hög ambitionsnivå och gynna mångfald och kvalitet i de arkitektoniska uttrycken. Malmö är en stad som ligger i framkant arkitektoniskt. Men vi har fortfarande mycket som kan göras bättre. Vi har höjt ambitionsnivån i nämnden under senare år och kommer fortsätta. 
Svensk arkitektur behöver utvecklas till det bättre. Och vi lovar att göra vårt!

Navid Mirzaie är student på arkitektskolan vid LTH och ersättare i Malmö stads stadsbyggnadsnämnd för Socialdemokraterna.

Jonas Michanek är entreprenör, författare och ersättare i Malmö stads stadsbyggnadsnämnd för Socialdemokraterna.