”Riv inte Penicillinfabriken i Hornsberg!”
Viktig kulturhistoria och en byggnad ritad av Friberg Hawerman förloras och ersätts av kontorsbyggnader. Det är en irreversibel process som försämrar platsens värde.
Debattören anser att det är ett dåligt beslut att riva Penicillinfabriken i Hornsberg i Stockholm, ritad av Friberg Hawerman och byggd 1946.
Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun beslutade den 20 april 2023 att anta detaljplanen för Hornsberg 10 i stadsdelen Kristineberg i Stockholm. I aktuellt förslag ersätts all bebyggelse undantaget kontorshuset och ersätts av ny kontorsbebyggelse, så även Penicillinfabriken. Som antikvarisk sakkunnig arkitekt anser jag att det är en försämring och minskning av platsens kulturhistoriska värde.
Exploateringen ska enligt planen maximeras på bekostnad av vår gemensamma kulturmiljö. Penicillinfabrikens kulturhistoriska värde framgår inte i planprocessens utredningar. Därför vill jag genom detta debattinlägg lyfta byggnadens betydelse för staden.
Hornsberg har flera historiska lager och har genomgått flera transformationer allt sedan medeltiden. Här låg ursprungligen slottet Stora Hornsberg (mitten av 1600-talet) med barockträdgård, hamninlopp och sockerfabrik. År 1890 uppfördes Stora Bryggeriet som idag finns kvar på platsen. Öltillverkningen växte och två år senare uppfördes en stor stallanläggning, ritad av arkitekt Kasper Salin. Rester av stallets fasad är än idag läsbara i bottenvåningen av en postmodernistisk kontorsbyggnad, som är planerad att bevaras.
Då de första rapporterna om penicillin kom 1945, såg Stora Bryggeriet en möjlighet att bredda sin produktion genom att inkludera farmaceutiska produkter. Kärnbolaget finansierade ett framgångsrikt forskningsarbete och penicillin kunde börja produceras. Styrelsen tog beslut i juni 1946 att uppföra den första penicillinfabriken i Sverige i Hornsberg. Den nya anläggningen kunde redan under invigningsåret producera så stora kvantiteter att Sverige blev självförsörjande på penicillin.
Penicillinfabriken är en av få bevarade industribyggnader i området. Byggnaden representerar avgörande innovation för samhället och har teknikhistoriskt värde.
Stora Bryggeriet, Stallet och Penicillinfabriken är byggnader som berättar Hornsbergs historia genom öltillverkning och produktion av farmaceutiska produkter. Penicillinfabriken representerar ett lager av industrihistoria, en årsring och indikation på hur Stockholm har växt. Penicillinfabriken är en av få bevarade industribyggnader i området. Byggnaden representerar avgörande innovation för samhället och har teknikhistoriskt värde.
Penicillinfabriken är ett betydande verk av arkitektfirman Friberg Hawerman. Den strama, eleganta tegelarkitekturen påvisar den vikt som fabriksbyggnaden i fråga hade för samhället vid tiden för uppförandet år 1946. Arkitekturen är välarbetad med gedigna material och detaljer som murade omfattningar, gesimser och blinderingar. Byggnaden har en välproportionerad fönsterrytm och symmetri. Volymen är tydligt avläsbar i sin kontext och identifieras som en industribyggnad.
Området ingår i riksintresset för kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården. I riksintressebeskrivningen preciseras stadens bryggerier som en bärare av berättelsen om Stockholms innerstad. Om planen genomförs så kommer en del av Hornsbergs industrihistoria att försvinna.
Rivning är en irreversibel process som raderar en byggnad och dess historia. Vi alla är förvaltare av vår gemensamma kulturmiljö, vilken kan bevaras och utvecklas samtidigt. Industribyggnader har stor flexibilitet och kan lätt byggas om till ett modernt kontor med öppna planlösningar.
John Ruskin sa för tvåhundra år sedan: De (kulturhistoriska byggnaderna) är inte våra. De tillhör dels dem som byggde dem, dels alla generationer av mänskligheten som ska följa oss. Budskapet har fortfarande inte riktigt landat.
Marco Ercole är arkitekt SAR/MSA och certifierad sakkunnig kulturvärden KUL2 (k).
