”Naturbaserade lekplatser är bäst”
En ny studie pekar mot att en naturbaserad lekmiljö kan få lägre kostnad i både anläggning och skötsel, samtidigt som ekosystemtjänster och lekvärden blir högre. Vi landskapsarkitekter behöver bli bättre på att förstå konsekvenserna av det vi ritar!
Debattören lyfter fram det egna konceptet Lekotoper, ett sätt att skapa naturbaserade lekplatser.
I en ny jämförelsestudie i landskapsarkitektkontoret Urbios regi har tre fiktiva lekplatser bedömts med hjälp av experter avseende kostnader för skötsel och anläggning, lekvärden, ekosystemtjänster och klimatavtryck. Det visar sig att om vi vill skapa dynamiska och multifunktionella platser med så mycket lekvärde som möjligt, är naturbaserade leklandskap att föredra framför andra lekplatstyper.
Kraven på leksäkerhet och tillgänglighet har gjort dagens lekplatser tråkiga för barnen att leka på! Det menar Märit Jansson, landskapsarkitekt och forskare vid SLU. Vi på Urbio kan inte annat än hålla med. Sedan flera år tillbaka har vi tillsammans med en rad andra aktörer, framför allt Örebro kommun, undersökt och utvecklat begreppet Lekotoper – som en motreaktion på dagens monofunktionella och sterila lekplatser. Lekotoper är en naturbaserad lekmiljö där lek och landskap flätas samman. Hjälmarviksparken i Örebro är ett exempel på en nu anlagd miljö där lekotoper prövats i praktiken.
I den nya studien jämförs tre lekplatsförslag: en traditionell Kvarterslek, en modern Temalekplats och en naturbaserad Lekotop, alla placerade och ritade utifrån att skapa en så bra plats som möjligt utifrån varje typs förutsättningar. Efter att ha mängdat material, utrustningar och sparade träd med mera i de tre förslagen, bjöd vi in fem experter. De fick kalkylera och bedöma anläggningskostnaderna, skötsel- och underhållskostnaderna, lekvärdena, ekosystemtjänsterna samt klimatavtrycken i vart och ett av de tre alternativen.
Resultatet visar på att Temalekplatsen är klart dyrast att anlägga och drifta, har sämst lekvärde (!), har sparsamt med ekosystemtjänster och förorsakar i särklass högst klimatavtryck. Lekotopen å andra sidan är billigast att anlägga och har lägsta skötselkostnaden, men med högst lekvärde, som levererar mest ekosystemtjänster och har det minsta klimatavtrycket. Kvartersleken la sig mellan de två motpolerna.
Enligt studien tyder mycket på att om vi framgent ska lyckas att skapa mer livfulla och lekfulla stadslandskap generellt och lekparker mer specifikt, till lägre kostnader och med låga klimatavtryck, är naturbaserade lösningar som Lekotoper en bra väg att gå.
Nu är förstås Urbio part i målet, men enligt studien tyder mycket på att om vi framgent ska lyckas att skapa mer livfulla och lekfulla stadslandskap generellt och lekparker mer specifikt, till lägre kostnader och med låga klimatavtryck, är naturbaserade lösningar som Lekotoper en bra väg att gå.
Det Lekotopiska angreppssättet har dessutom ett flertal potentiella applikationer. Självklart bör både planerade framtida lekparker och befintliga lekplatser i upprustningsbehov bli mer naturbaserade och variationsrika än i nuläget. Det samma gäller också både nya och befintliga skol-, förskole- och bostadsgårdar. Fler användningsområden är naturparker med lekinslag, klimatanpassningsprojekt och temporära sommarlekgator.
Arkitektskrået har en viktig nyckelroll att spela när det gäller att bevaka helheten i tillblivelsen av nya livsmiljöer. Det medför att stort ansvar som också kräver att vi är väl pålästa för att kunna föreslå den bästa möjliga avvägningen mellan helt olika aspekter. Ett visst mått av självkritik kan därför vara befogat när vi väljer temalekplatsens formstarka utrustningar och färgglada beläggningar framför mer gröna, naturlika och sinnliga lekmiljöer.
Mattias Gustafsson är landskapsarkitekt LAR/MSA på Urbio.
