”Interiörarkitekt är en bättre yrkestitel än inredningsarkitekt”
Det är irriterande hur SVT använder titeln inredningsarkitekt sitt tv-program Hemma hos inredningsarkitekten. Men låt oss också diskutera vad vi själva kallar oss!
Debattören fortsätter diskussionen om vem som kallas inredningsarkitekt med ett förslag på vad inredningsarkitekter bör kalla sig själva.
Efter att ha följt både tv-programmet Hemma hos inredningsarkitekten och det som skrivits här i Arkitekten om titelfrågan, vill jag föra fram och debattera några tankar.
Även om vi arkitekter kanske tycker det är lite svårsmält att SVT svarar som de gör i artikeln med Torsten Hilds välformulerade kritik, så är deras åsikt ändå ganska begriplig för många. Programmet har också ett visst underhållningsvärde.
Jag vill påstå att det för oss handlar om två saker: Vem är arkitekt/inredningsarkitekt och vad berättar vår titel?
Det sorglustiga med skevheten i tv-programmets namn är att det påstår att vem som helst som har ett tilltalande hem kan ha kvalificerat sig för titeln Inredningsarkitekt.
Det blir störande att de flesta av de i övrigt intressanta personerna, vars hem presenteras, bara är ”inredningsarkitekter” i tämligen begränsad omfattning.
Som jämförelse kan man hävda att vem som helst som har en text eller ett reportageliknande material i skrivbordslådan kan kallas för journalist. Jag har en känsla av att en och annan journalist skulle reagera.
En vattendelare och springande punkt blir ju om man i tillräcklig grad livnär sig på att utforma fungerande interiörer till andra.
En vattendelare och springande punkt blir ju om man i tillräcklig grad livnär sig på att utforma fungerande interiörer till andra. Eller, för jämförelsens skull, fått journalistiska texter publicerade.
Vi har inga skyddade titlar i Sverige. Det fungerar bra men samtidigt finns det nackdelar med det. Bland annat staplar vi svårbegripliga förkortningar på varandra för att legitimera våra titlar.
Samtidigt är det bra att vi har en öppen och inkluderande hållning till yrkesområdets många fasetteringar. I andra länder är det inte svårt att hitta stelbenta förhållningssätt och skråtänkande. Sveriges Arkitekter står som ett föredöme i detta avseende och jag har i arbete med internationella kollegor oftast mött respekt för detta och i vissa fall till och med beundran.
Vårt begrepp inredningsarkitekt är dock begränsande. Det verkar antyda att det enbart är möblerna vi fyller rummen med som det gäller. Tv-programmet bekräftar det. Det är kanske här nyckeln till problemet står att finna?
Antag att vi i stället använder oss av titeln interiör-arkitekt. Interiör är mer än inredning och ordet speglar uppgiften på ett mer komplett sätt. Vilket är långt mer än att bara göra det visuellt tilltalande.
Interiörarkitekt är även mer i samklang med hur man i andra länder benämner vårt yrke. I länder där man inte får använda ”arkitekt” utan att vara utbildad byggnadsarkitekt, säger man interior designer. Vilket, i vårt språkbruk, ändå är bättre än inredningsdesigner.
Det är bra att peka på hur tv-versionen av vårt yrkesområde beskrivs på ett ofullkomligt sätt. Men kanske kan vi verka för en förändring väl så effektivt genom att fundera på vad vi kallar oss!?
Per Reinholtz är arkitekt SIR/MSA.
