”Exjobbet visar hur unika hus kan bevaras – utan att minska ägarnas byggrätt”
Tibergs möbler i Göteborg kan bli ett win-win-projekt och ett gott exempel på hur politikens arkitekturambitioner kan förverkligas genom bevarande. Det visar ett examensarbetet av Jonatan Forsman.
Jonatan Forsman visar i sitt examensarbete vid Chalmers två möjliga scenarier för utvecklingen av Tibergs möbler och Bangatan i Göteborg. Här visas hur det kan bli om de gamla husen bevaras.
Vid Bangatan 12–20 i Majorna finns ett antal unika och rivningshotade trähus. Det är över 100 år gamla hus i två-trevåningar som det en gång fanns många av i Majorna, Olskroken, Haga och Landala. Men nu är de bortrivna och med få undantag finns bara de vid Bangatan kvar. Mellan trähusen finns ett femvåningstegelhus byggt 1874. Bakom trähusen, mot Masthuggsberget, finns ett gammalt landshövdingehus. Även dessa är hus värda att bevara.
Att riva eller bevara har varit en fråga i många år. På ena sidan finns ägarna, familjen Tiberg, som genom en rivning kan bygga nytt och maximalt utnyttja sin byggrätt. Att riva och bygga nytt innebär 9–10 000 kvadratmeter i ett nytt hus. Att jämföra med 4 000 kvadratmeter om man renoverar de befintliga husen. På andra sidan finns Göteborgs stad och bevarandeintressen som vill att de unika trähusen sparas. Men staden har inte velat ersätta Tibergs för utebliven byggrätt och positionerna har varit låsta, länge. En gammal och luddig stadsplan från 1800-talet har försvårat argumentationen från båda sidor.
Vårterminen 2022 gjorde arkitektstudenten Jonatan Forsman ett exjobb om de gamla husen vid Bangatan. Under arbetets gång uppdagades två intressanta faktorer som i riva eller bevara-debatten tappats bort.
För det första visade det sig finnas möjlighet att bygga nya hus i kvarteret utan att riva de befintliga husen. Byggrätter som legat och väntat på upptäckt. Det finns möjlighet att bygga 3 000 kvadratmeter nya hus mellan och bakom de befintliga husen.
För det andra finns en större byggrätt granne med Tibergs möbelvaruhus, mot söder vid Amiralitetsgatan. Idag finns där ett parkeringsgarage i två våningsplan. Där det är möjligt att bygga fyra-fem våningar med affärsverksamhet/kontor istället. Det är en byggrätt på 4 500 kvadratmeter.
Med dessa upptäckter kunde Forsman i sitt exjobb utveckla ett koncept där de gamla husen bevarades och byggdes om, tillsammans med varsamt inplacerade nya hus. Tillsammans blir ombyggnad, plus varsamt inplacerade hus mellan de gamla husen, plus ett nytt hus vid möbelaffären nästan 12 000 kvadratmeter. Det vill säga mer kvadratmetrar än att riva allt och bygga nytt.
Förslaget bygger på att Göteborg stad ger bort den byggrätt som finns på parkeringsanläggningen till Tibergs, som i gengäld lovar att bevara alla de gamla husen på Bangatan 12–20.
Det Forsman lyfter fram i sitt exjobb är en win-win-situation. Tibergs ges möjlighet att bevara utan att förlora byggrätter. En tillbyggnad av möbelaffären, på parkeringsanläggningen, ger också en bättre lösning med nya lokaler intill den befintliga möbelaffären. Idag används de gamla trähusen som möbellager. En opraktisk lösning då Bangatan med spårvagnstrafik måste passeras.
Staden kan genom bytesaffären skapa en unik miljö längs Bangatan. De gamla trähusen blir en pendang till Gathenhielmska huset och reservatet. Plus att det efter ombyggnad blir ett välbehövligt tillskott av bostäder.
Forsmans exjobb fick stor uppmärksamhet under exjobbsutställningen på Chalmers arkitekturskola. Många arkitekter, byggnadsvårdare och museifolk kom och lyssnade och tog del av projektet. Men tyvärr har varken familjen Tiberg eller Göteborgs stad kommenterat exjobbet.
Jonatan Forsman bild av hur det aktuella kvarteret kommer att se ut om de gamla husen rivs till förmån för ett nytt sexvåningshus.
Det är tråkigt och en bortkastad chans. Nu när det S-ledda styret i Göteborg vill lyfta fram arkitekturfrågorna under den nuvarande mandatperioden ser vi Tibergs möbler som ett projekt med stor potential i den andan. “Med traditionell stil (…) kan vi undvika rivningarnas misstag” var något som S lyfte fram innan valet. De befintliga husen uppvisar traditionell, klassisk arkitektur och det känns självklart att anpassa de nya husen till de gamla. Genom att inte riva undviks 1960-talets rivningspolitik.
Johannes Hulter, Göteborgs nya kommunalråd med ansvar för stadsutvecklingsfrågor, har tidigare föreslagit att göteborgarna bör få rösta om nya hus i staden. I föreningen FASAD, som arbetar för att motverka rivningar i Göteborg, diskuteras möjligheten att starta en omröstning även om gamla hus och rivningar med exemplet Tibergs möbler och Bangatan. Vill göteborgarna att de gamla husen ska bevaras, enligt den lösning Forsman presenterar i sitt exjobb? Eller vill göteborgarna att de rivs och ersätts av ett nytt och modernt sexvåningshus på platsen?
Ola Nylander är professor på Chalmers arkitekturskola och medlem i Föreningen Fasad.
