”Vi kan lätt höja ribban för klimatdeklarationen”
I Boverkets nya rapport om utökad klimatdeklaration presenteras nya regler för framtida gränsvärden. Vi välkomnar en utökad klimatdeklaration. Samtidigt ser vi hur byggindustrin med enkla åtgärder kan vässa hållbarhetsambitionerna ytterligare. Tillsammans kan vi minska branschens klimatavtryck!
Boverket fick i februari 2022 i uppdrag av regeringen att lämna förslag på hur man kan påskynda införandet av gränsvärden för byggnader och utvidga tillämpningen av klimatdeklarationer. Boverkets rapport presenterades i maj.
Det är ingen hemlighet att byggindustrin har mycket hög klimatpåverkan. Det är därför positivt att fler gränsvärden nu sätts och att även markarbeten, inklusive grundläggning och finplanering, ska redovisas. Att inkludera fler delar i byggprocessen i klimatdeklarationens gränsvärdesberäkningar kommer bidra till att branschen vågar göra nödvändiga investeringar och kunskapshöjning.
Enligt Boverkets rapport Gränsvärde för byggnaders klimatpåverkan och en utökad klimatdeklaration sätts dock inga gränsvärden för markarbeten, med motiveringen att det råder olika förutsättningar för placeringsmöjligheter. Det stämmer att vi behöver anlägga nya byggnader på ”rätt plats” sett till en rad olika faktorer. Och i denna bedömning bör vi ta hänsyn även till klimatfrågan. Boverket menar att dessa frågor bör behandlas i planskedet. Rimligt – här görs även viktiga vägval som bygger på närhet till kollektivtrafik, täthet och typ av bebyggelse.
Dessvärre saknar kommunerna praxis kring just klimatbesparande åtgärder i detta skede. Detta trots att den exakta placeringen av byggnader påverkar klimatutsläppen i hög grad.
Dessvärre saknar kommunerna praxis kring just klimatbesparande åtgärder i detta skede. Detta trots att den exakta placeringen av byggnader påverkar klimatutsläppen i hög grad. Till exempel huruvida byggnaden står på en plats med befintlig vegetation, såsom äldre träd eller våtmark. Äldre träd och våtmarker har en fantastisk förmåga att agera kolsänka – det vill säga suga upp koldioxid från luften. En kolinbindning som är fundamental i dagens kritiska klimatläge. Det behövs även fler riktlinjer för hur finplanering ska beräknas – exempelvis en branschstandard för plantskoleväxter.
Det är välkommet att byggföretagen behöver redovisa för grundläggningsåtgärder. Även ur detta perspektiv är placeringen av byggnaden central: sprängning och pålning är ytterst klimatintensiva åtgärder. Som exempel utförde Sweco ett uppdrag där en industrianläggning skulle placeras på en myr, men i stället flyttades till en plats med bättre geotekniska förutsättningar. Resultat blev en besparing av cirka 100 000 ton koldioxidekvivalenter, och dessutom en besparing på en miljard SEK.
Markarbetena ska enligt rapporten redovisas separat, men utan gränsvärden. Dessutom går systemgränsen endast två meter utanför fasaden, i syfte att värdena ska bli jämförbara. Men jämförbara data skulle istället enkelt kunna räknas fram per kvadratmeter tomtmark: från schakt och grundläggning till sanering och finplanering. Här skulle en kalkyl som innefattar tomten i sin helhet – inte bara två meter utanför byggnadens fasad – innebära en försumbar insats jämfört med vinsten.
Låt oss med Boverkets hjälp höja ambitionsnivån! Låt den nya klimatdeklarationen bli det verktyg som gör byggbranschen till föregångare inom hållbarhet.
Ulla Bergström är arkitekt SAR/MSA och divisionschef Sweco architects. Fredrik Toller är landskapsarkitekt LAR/MSA och affärsutvecklare på Sweco architects.
