”Vi kan gå ett steg längre än klimatdeklarationerna”

Lagen om klimatdeklarationer är ett styrmedel för att sätta en lägstanivå i branschen för klimatpåverkan av vår nybyggnation. Ett första steg för att bygga kunskap och få med alla. Bra! Men en klimatdeklaration som lämnas in vid färdigställande är bara ett kvitto på hur det blev. Lagen har en ambition om att vi ska lära oss reducera klimatpåverkan men är än så länge utan gränsvärden. Vi måste gå snabbare fram för att ha en chans att linjera med nationella och globala klimatmål. Något som IPCC:s senaste rapport tydligt visar på.

Enligt Boverket är inte arkitekten definierad som en viktig aktör i lagen om klimatdeklarationer De menar att arkitekter förväntas påverkas av lagen först år 2035 när gränsvärden troligtvis kommer att skärpas. Vi vill påstå att arkitekten är en av de viktigaste spelarna för att få ner vår klimatpåverkan, vilket ändå är det långsiktiga syftet med lagen. Vi arkitekter måste redan nu gå före och föreslå minskningar i de projekt vi har på ritbordet.

På Krook och Tjäder upplever vi att många av våra uppdragsgivare är redo. De har handlingsplaner och uppsatta mål för att minska sin egen klimatpåverkan. Här kan vi arkitekter bidra, eftersom vi jobbar tidigt i processen där besluten tas om inriktning, form och struktur. Det är här vi kan vägleda till de beslut och målsättningar som kan ge en mer omfattande minskning av klimatpåverkan, samtidigt som vi kommunicerar arkitektoniska värden. Om vi har god kunskap om vad som gör skillnad och stöttar våra uppdragsgivare i processen, stärker det arkitektens roll. Det ger oss mandat att även bevaka sociala aspekter, kulturvärden och gröna värden som är viktiga grundpelare i vår profession. Vi kan med andra ord vara användarens representant samtidigt som vi levererar värden till vår kund.

För att lyckas måste vi använda oss av flera strategier. Klimatberäkning i ett tidigt skede för att sätta mål utefter projektets förutsättningar är en viktig pusselbit. Vi måste också framtidssäkra våra lösningar genom att skapa flexibilitet, delning av ytor och hitta nya sätt att använda vår byggda miljö. Och kanske viktigast av allt för oss arkitekter, vi måste skapa god arkitektur och trivsamma miljöer som håller över tid. Allt detta kan vi göra oavsett om vi jobbar med nybyggnad eller ombyggnad. Men vi behöver liksom andra i branschen bli bättre på att beräkna värdet av att behålla befintligt. Först då kan vi verifiera skillnaden mellan att behålla och att bygga nytt. Att räkna LCA på ombyggnader är än så länge inte med alls i lagen om klimatdeklarationer. Men det är här de största kliven kan tas. Det som ger störst nytta kopplat till klimatpåverkan är om vi kan hitta affären och visa på möjligheter i att behålla befintliga strukturer, byggnader och miljöer i stället för att bygga nytt.

Vill vi arkitekter vara en av aktörerna med inflytande över klimatreducerande lösningar behöver vi framtidssäkra vår roll och fundera på vilka erbjudanden och tjänster som bidrar till ett hållbart samhälle. Vi, liksom övriga i byggbranschen, behöver se ”varför” och “hur” det gynnar både affär och klimat. För att få igenom en förändring måste vi ta besluten tillsammans med övriga aktörer så att vi får driv och kan skapa en väg framåt.

Branschen måste ta ett större ansvar än att bara räkna klimatpåverkan på färdigt resultat. Det är i tidiga skeden möjligheten att skapa förbättringar finns. Det är här det behövs kunskap och verktyg. Det är här vi måste agera!

Vi ser fram emot Boverkets nya regeringsuppdrag där de ska utreda möjligheter till skärpta krav och utökad omfattning. För att uppnå önskad effekt är det avgörande att även ombyggnad innefattas i lagen om klimatdeklarationer.