“Utan träden missar vi ett viktigt verktyg för att rädda klimatet”
Genom att räkna på kolupptag i vegetation får vi underlag för att på ett naturligt sätt, och på plats, skapa kolsänkor som kan kompensera för de utsläpp som är oundvikliga när vi bygger nytt, skriver landskapsarkitekt Johanna Spjuth.
I projektet Selleberga etapp 1 har skribenten arbetat med att räkna på den allmänna platsmarkens klimatpåverkan.
Vi är del av en bransch med stor klimatpåverkan, totalt står bygg- och anläggningssektorn för ca 20 procent av Sveriges utsläpp. Självklart måste vår första prioritet vara att se över hur vi kan sänka de utsläpp vi ger upphov till. Än så länge finns det dock inga projekt som i realiteten ger upphov till ”Noll-CO2”. Utsläpp från material och arbetsmaskiner kommer aldrig kunna vara noll, inte ens i ett renoveringsprojekt. Hur ska vi som arkitekter hantera detta? Jag föreslår att vi måste arbeta aktivt med att inkludera gröna kolsänkor i våra projekt för att kompensera för de utsläpp som kvarstår när vi har minimerat våra utsläpp.
Vi måste arbeta aktivt med att inkludera gröna kolsänkor i våra projekt.
Genom att räkna på kolupptag i vegetation har vi en chans att på ett naturligt sätt, och på plats, skapa kolsänkor som kan kompensera för de utsläpp som är oundvikliga när vi bygger nytt.
I Afrys verktyg CO2 Guide räknar vi, som första verktyg i Sverige, på både utsläpp och upptag. I projektet Selleberga har vi räknat på klimatpåverkan för allmän platsmark i ett nytt bostadsområde i Bjuvs kommun. De gator och torg som byggs inom det nya området vägs upp av lika stora grönytor. Dessa gröna områden fungerar inte bara som rekreativa miljöer och mottagningsplatser för dagvatten, de har också en viktig funktion som kolsänkor. Vid en beräkning av projektets klimatpåverkan visade det sig att de kolsänkor som byggs upp i vegetation, jord och biokol under beräkningstiden på 50 år inte bara kompenserade för utsläppen från anläggningen utan dessutom skapade en netto-kolsänka på totalt 2 725 ton CO2e.
Värdet av våra gröna system har aldrig varit så stort som nu när vi står inför en klimatkris. Med förtätning som ledord för våra stadsutvecklingsprojekt tenderar vi att bygga bort grönskan och därmed också våra kolsänkor. Genom att inkludera träd och växtlighet i våra städer kan vi skapa miljöer som både är vackra att vistas i, och som kan hjälpa oss att rädda klimatet.
