”Trä, bra eller? – Vi måste se till att det blir bra!”

Vi upplever att resonemanget i artikeln Bra, eller? i Arkitekten 1/2022 utgår ifrån en statisk verklighet där trä sätts i kontexten ”CLT med dagens skogsbruk” och den lämnar oss med en känsla av att vi kanske gör något dåligt om vi föreskriver trä. Vi skulle gärna komplettera denna statiska bild av Sverige idag med ett mer globalt perspektiv, då klimat och biodiversitet inte känner av nationsgränser, och ett alternativt tankesätt där vi höjer ribban rejält.

En skog kan inte förenklas till att ses ur ett perspektiv i taget. Tvärtom, rätt förvaltad och i formen av ett helt och livskraftigt system, står den för ekologiska såväl som produktiva, kulturella liksom andliga värden. Träbyggande har här en unik potential som drivkraft för återbeskogning, återställande av ekosystem, lokal ekonomisk utveckling och bättre liv för många människor i de enorma områden som under det senaste seklet skövlats och utarmats globalt.

Men det är upp till oss att säkerställa att det blir så. Arkitekter, byggare och finansiärer måste nu åter lära sig om skog och skogsskötsel. Vi kan inte sitta passiva och undra om ett material är bra eller dåligt. Vi måste aktivt engagera oss och agera goda beställare av den utveckling vi vill ha.

Trä är det enda strukturella förnyelsebara byggmaterialet som vi känner till idag. Använt i byggnadsstrukturer lagrar det kol och dessutom substituerar det material som ofta är negativa för klimatet. Därutöver har trä en rad positiva effekter på livsmiljön i våra byggnader.

Att sätta trä som förstahandsalternativ är alltså inte ett svårt val. Utmaningen ligger i stället i att säkerställa att vi inte bara bidrar till ett mer klimatsmart byggande utan också till utvecklingen av nya och innovativa byggmaterial och byggsystem, verkligt bra byggnader och ett mer variationsrikt skogsbruk som säkerställer att hotade ekosystem både skyddas och förstärks.

Vi måste alltså nogsamt reflektera över:

Hur vi använder råvaran: I artikeln diskuteras den stora mängden träd som går åt för en enda byggnad. Här ser vi enorm potential till innovation. CLT har gjort det möjligt att bygga i trä i stadsmiljöer. Men om en mycket större del av varje träd som fälls, inklusive de delar som idag blir massa, papper och energi, kan användas som strukturella element så skulle åtgången av antalet träd per byggnad kunna minskas samtidigt som mer kol binds långsiktigt. (Inspirerande exempel på detta är tex papprör och masonitbalkar). Detta är extra viktigt om konceptet snabbt skall kunna etableras i tropikerna där tillgången till ansvarsfullt producerad råvara under många år framåt kommer vara begränsad.

Vad vi skapar: Risken är, vilket det tyvärr finns många exempel på redan, att trä ensamt ska hantera byggnadens ”hållbarhet” samtidigt som övriga arkitektoniska kvaliteter tappas bort. Liknande risker finns med idén om ”demonterbar arkitektur som ett krav”. Bara för att en utvecklare bygger i demonterbart trä blir inte arkitekturen mindre viktig för hållbarheten. Om vi inte skapar hus och livsmiljöer som blir uppskattade i längden och därmed också blir väl omhändertagna, har vi fortfarande bara slösat med resurser och samtidigt potentiellt gett trä, som byggmaterial, en negativ stämpel.

Var träråvaran kommer ifrån: Omfattande forskning visar att brukad skog har, över tiden, den absolut största potentialen att bidra till klimatnytta. Men hela idén med att bygga i trä för att stödja klimat och biodiversitet förutsätter parallellt att skogsbruket antar utmaningen till ständig och påtaglig förbättring. Nya innovativa skogsbruksmetoder, som bättre tar hänsyn till lokala förutsättningar, behöver integreras i dagens skogsbruk såsom, till exempel, ökade omloppstider, modifierat trakthyggesbruk och kontinuitetsskogsbruk. Industrin i varje region måste anpassas till de verkliga avverkningsmöjligheterna. Det får inte vara så att man regionalt tvingas avverka skogar, som vi nog alla tycker borde stå kvar, för att försörja en befintlig industristruktur.

Här krävs alltså både snabba och betydande förändringar för att alla vi som redan är övertygade om trä som byggmaterial ska bli lika övertygade om att skogsbruket aktivt bidrar positivt till både klimat och biodiversitet. Som arkitekter har vi en unik möjlighet att vara kreativa och innovativa och därmed stödja en snabbare omställning och högre förädlingsgrad. Vi kan till exempel med hjälp av föreskrivning öka efterfrågan på olika träslag och på så sätt bidra till resilienta och diversifierade skogar med hög biologisk mångfald och söka nya konstruktionslösningar som stöder ett ännu bättre utnyttjande av varje träd.

Som vi ser det är det en samvetsfråga för oss alla som använder trä i Sverige att lära oss mer om skogarna och tillsammans med skogsbruket bygga vidare på de erfarenheter (positiva och negativa) vi har av att bruka de boreala skogarna och sedan dela dessa erfarenheter med världen. Global skogsförstörelse, särskilt i tropikerna, fortsätter i högt tempo. Här finns en potential för ett paradigmskifte där ett katastrofscenario vänds till storskalig restaurering finansierad av framtidens trästäder.

Ett exempel på innovativt ny-tänk står Sveriges kanske mest anlitade skogsekolog, Börje Drakenberg, för när han, med glimten i ögat och utifrån snart 50 års erfarenhet av svenskt och globalt skogsbruk, föreslår ”Tillåt bara avverkningar i bestånd med höga naturvärden!”.

Tänkvärda ord… Om en skogsägare har skött sin skog väl, så att den håller hög biologisk mångfald, så riskerar denne, som det ser ut idag, att förlora rätten att avverka. Det behöver knappas förtydligas vad detta incitament stimulerar till. Ett regelverk som uppmuntrar till ett skogsbruk som stöder både klimat och biodiversitet måste inkludera tydliga incitament som stöder mer variationsrika skogar.

Vi behöver alltså inte fråga oss om trä är bra eller dåligt, det måste helt enkelt bli bra för vad är alternativet? Det kommer helt säkert fortsatt att behövas stor innovationskraft och entreprenörskap i hela värdekedjan, från skogen till slutanvändaren, och här ligger Sverige, trots alla fel och brister, utan tvekan i framkanten i ett globalt perspektiv. Vi har också, som arkitekter, stora möjligheter att ställa krav på skogsbruket, föreskriva klokt, driva på innovationen med resurseffektiva trähybrida konstruktioner, fortsätta rita omsorgsfulla livsmiljöer som blir väl omhändertagna och sprida all denna kunskap nationellt men framför allt globalt.