”Kåren måste stå på sig bättre i klimatkrisen”

På sin hemsida skriver Sweco att det är i uppdragen tillsammans med kunderna som vi kan göra störst skillnad för klimatet. Genom att förmedla kunskap och bidra med ett helhetsperspektiv stöttar vi kunderna och samhället i det långsiktiga klimatarbetet.

I region Kronoberg har politikerna fattat inriktningsbeslutet att bygga ett nytt sjukhus utanför Växjö. Sweco har gjort en snabbutredning och kommit fram till att det kommer att ta längre tid, bli sämre och dyrare att bygga om- och till vårt nuvarande sjukhus, än att bygga ett nytt.

Konsulterna förordar ett 140 000 kvadratmeter stort nybygge, trots att man på den nuvarande sjukhustomten kan få plats med ett 190 000 kvadratmeter stort sjukhus.

Bygg- och fastighetssektorn svarar för motsvarande 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och nästan hälften av utsläppen kopplas till byggfasen. Om det nya sjukhuset förverkligas måste man riva det nuvarande om 130 000 kvadratmeter. Ur klimatsynpunkt är det helt galet.

I snabbutredningen kommer Sweco fram till att ytorna för öppenvård, slutenvård, lab, administrativa lokaler, service och kommunikationsyta i stort sett finns i det befintliga sjukhuset, men att det saknas ytor för högintensiv vård, tekniska system, teknisk infrastruktur och väggar. ”Kategorin väggar kan symbolisera det ytbehov som krävs för att klara dagens myndighetskrav på energieffektivitet för byggnader. Tjockare ytterväggar med andra ord”, skriver Sweco i sin utredning.

Jag vill citera Rahel Belatchew, från hennes Sommar i P1: ”Den mest hållbara byggnaden är egentligen inte den med strängast miljöcertifiering utan den som faktiskt redan är byggd, där det redan har förbrukats resurser. Att ta vara på det som redan finns, bygga om och återbruka är det mest hållbara vi kan göra. ”

Att flytta sjukhuset är inte bara ett miljömässigt vansinne utan också en gigantisk kapitalförstöring. Det innebär också att centrum får minskad tillgänglighet till sjukvård och åderlåts på köpkraft. Det minskar samhällets närvaro på platsen vilket påverkar vardagen och det dagliga livet i mycket hög utsträckning och på ett djupare plan än att sjukhuset är borta. För stadens framtid är detta en helt avgörande fråga.

Var finns helhetsperspektivet i Swecos utredning?

Ett av Jan Gehls viktigaste budskap är att den kompakta staden – med utveckling grupperad kring kollektivtrafik, gående och cyklande – är den enda miljömässigt hållbara formen av stad. Så har Växjö under många år planerats. Vi har ett ur miljösynpunkt perfekt placerat sjukhus. Det ligger inom cykelavstånd för i stort sett alla i Växjö tätort. Det ligger invid vårt nya resecentrum. Vid en park. Vid en sjö. I centrum. Vad händer med centrum när de 6500 personer som varje dag besöker/arbetar i sjukhuset försvinner?

När nu region Kronoberg har tagit det illa genomtänkta inriktningsbeslutet att överge befintligt sjukhus för att bygga ett helt nytt stort sjukhus utanför staden, borde Sweco inte ha nöjt sig med att komma fram till vad kunden vill ha för svar. Sweco borde istället ha ställt frågorna: Vilka delar av nuvarande sjukhus kan vi återanvända och för vilka ändamål? Vilka verksamheter kräver nya lokaler och var ska vi i så fall placera dem? Alltså så som man brukar resonera när man skall utveckla ett fastighetsbestånd.

Om man gjort så, hade man med all säkerhet kommit fram till att det blir billigare, går snabbare, förstör miljön mindre och är bättre för stadens utveckling att fortsätta bygga om och till det befintliga sjukhuset.

Hur skall kåren kunna bygga upp ett förtroende i omställningen till ett klimatneutralt samhälle om vi bara levererar de svar kunden vill ha?