“Extremregn och värmeböljor är det nya ‘naturliga'”
Att klimatanpassa staden är en av vår tids stora utmaningar. Mattias Gustafsson, vd på Urbio, menar att by-känsla, beskogning och hydrotopografi är viktiga stadsbyggnadsåtgärder att ta tag i nu.
Det nya ”naturliga” kommer innebära högre matpriser, längre värmeböljor och fler extremregn med risk för översvämningar, skriver Mattias Gustafsson.
I den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC slår forskarvärlden fast att redan 1,5 graders uppvärmning får långtgående konsekvenser för livet på jorden. Risken är hög att vi redan inom tio-tjugo år får uppleva allvarlig mat- och vattenbrist med risk för stora flyktingvågor som följd. Klimatförändringarna var en realitet redan när våra föräldrar var unga, men det är de som är barn idag som kommer få hantera en värld på randen till samhällskollaps.
På hemmaplan förändras naturen i hög hastighet. I norra Sverige innebär det nya ”naturliga” att avsmältningen på våren sker allt snabbare och trädgränsen förskjuts uppåt i topografin. Rutger Sernanders övergång mellan blandskogen och taigan – Limes Norrlandicus, förflyttas norrut, medan ädellövskogen fyller på söderifrån. Många av våra vanliga trädgårdsväxter håller på att förvandlas från fromma vänner till invasiva plågor, rapporterar Artdatabanken på SLU.
Alla vi som arbetar med stadsutveckling måste verka för att dämpa konsekvenserna av klimatförändringarna.
Klimatförändringarna sätter press på livet i våra städer. Det nya ”naturliga” kommer innebära högre matpriser, längre värmeböljor och fler extremregn med risk för översvämningar. Alla vi som arbetar med stadsutveckling måste verka för att dämpa konsekvenserna av klimatförändringarna och här följer tre viktiga åtgärder att implementera:
By-känslan. Det har visat sig att i stadsdelar där de sociala nätverken är starka klarar människorna av att hantera kriser bättre, som vid matbrist. För att människor lättare ska träffas och samverka behövs fler billiga föreningslokaler, mer kulturskola, öppna bibliotek och kulturhus och mer generationsöverskridande mötesplatser, som kombinationer av förskola och äldreboende. Vi behöver också bra gaturum för vistelse, prunkande parker för avkoppling och torg som mötesplatser. By-känslan infinner sig där den sociala friktionen är hög!
Skogen i staden. När värmeböljorna sätter in dör gamla och sjuka i städerna eftersom den hårdgjorda stadsmiljön ackumulerar hettan. Som tur är har stadsträd och även takgrönska god förmåga att kyla ned sin omgivning. Många storstäder analyserar nu var värme-ö-effekterna är som värst och arbetar med förslag på hur stadsgrönskan kan vävas in. Staden behöver helt enkelt beskogas – lägg begreppet krontäckningpå minnet! Träden behövs, inte bara för att skapa hälsosamma lokalklimat, utan också för att skydda mot UV-strålning, rena luft och dagvatten samt bidra med biologisk mångfald.
Hydrotopografin. Att hantera skyfall genom att lagra regnet där det fallit ned låter enkelt. Men vattenmassorna tar dyrbar plats och därför behöver de anspråkstagna ytorna vara användbara all den övriga tiden. Stadens mellanrum behöver formas till en ”hydrotopografi”, där tyngdlagen leder dagvattnet i låglinjer till skålad terräng där vattnet kan lagras. Detta utan att skada byggnader och samhällsviktig infrastruktur. Denna urbana ”hydrotopografi” bör gestaltas med rekreativa värden med plats för lek, spel och sport – parkfunktioner vi stadsbor måste få mer tillgång till för att vi ska röra på oss mer.
Klimatanpassning av staden är förstås reaktiv, eftersom den behandlar symptomen och inte sjukdomen. Vi arkitekter måste samtidigt bli proaktiva i stadsplaneringen och ställa krav på byggindustrin att kraftigt reducera utsläppen av koldioxid. För nu gäller det att det nya ”naturliga” stannar vid detta. Det är vi skyldiga kommande generationer!
