”De nya bostädernas köksvarianter är oroväckande”

Forskare från CBA, Centrum för boendets arkitektur, sammanställer årligen bygglov för flerbostadshus i Göteborg. Först ut var 2016 och tidigare i år kom Göteborg bygglov 2017. Arbetet på Bygglov 2018 och 2019 pågår. En av våra masterstudenter, Tomas Johansson, håller på med bygglov 2021, i form av ett exjobb som ska vara klart i maj.

Genom att samla bygglov tillsammans med en analys över typer, antal och storlekar presenteras de bostäder som kommer att byggas i Göteborg de närmaste åren. Syftet med sammanställningen är att initiera en diskussion om vad det är som byggs. 

Under 2017 ökade antalet bygglov från 35 (2016) till 46. I antal lägenheter innebär det en ökning från 2 780 till 4 516 stycken. Ökningen fortsätter 2018 och 2019.

De beviljade byggloven är jämnt fördelade över Göteborg. Det är många bygglov i närförorter som Järnbrott, Kålltorp och Kallebäck. 

Även projektstorlekarna ökar. 2017 var medianvärdet för ett byggprojekt i Göteborg 83 lägenheter, i jämförelse med 61 lägenheter år 2016. Ett fåtal projekt på över 200 lägenheter drar upp medelvärdet. 

61 procent av de beviljade byggloven utgörs av 2 rok och mindre. Bara 7 procent av lägenheterna är 4 rok. Det är liknande siffror som för 2016.

Punkthuset förekommer i 43 procent av projekten, följt av lamellhus 26 procent och loftgångshus 20 procent. 

Antal lägenheter per trapphus är ett bra tecken på exploateringsgrad. I 2017 års bygglov fanns endast 9 procent tvåspännare. Fyrspännaren var den mest vanliga lösningen och omfattade i 26 procent av lägenheterna. Följt av femspännare med 21 procent. Exploateringsgraden har ökat påtagligt sedan 2016. 

I Göteborgs stads olika policydokument lyfts ambitionen att bygga blandstad, med bostadshus där det finns verksamheter i bottenvåningarna. Men endast i nio av de 46 projekten finns lokaler angivna. 

I materialet finns en del tveksamma bostadslösningar. Projekt med små enkelsidiga lägenheter som nås från loftgångar och mittkorridorer. I bygglovet för Majorna 151:7 nås tio små enkelsidiga lägenheter från en hiss i ena änden av en nästan 20 meter lång, och mörk, korridor. Den typen av lösningar finns i också i byggloven för Tynnered 7:1 och Johanneberg 15:26.  

En oroväckande trend är ett antal nya typer av kök. Korridorsköket är en ny köksvariant. I jakten på att spara yta har köket flyttats ut till hallen och ingår i lägenhetens kommunikationsyta. Exempel på Korridorkök finns på Heden 22:21 och Gamlestaden 80:6. 

En variant på korridorsköket är ”genomgångsköken”. I 4 rok i Kortedala 87:2 finns ett sådant kök där vardagsrummet enbart nås via köket. Från vardagsrummet nås sedan de tre sovrummen. 

Fram till 1920-talet var det vanligt med entré direkt in till köket i den lilla bostaden. Under 1930- och 40-talen utvecklades entréfunktionerna, som samlades i en rejäl hall. I byggloven för 2017 är vi tillbaka på 1920-talets nivå med hallar som kombineras med kök i form av entrékök. I Johanneberg 15:26, liksom 3 rok i Järnbrott 186:3, kliver man direkt in i köket. Intill köksbänken finns en minimal klädförvaring. Extra problematiskt blir det i Johanneberg 17:11 där badrumsdörren oblygt öppnas rakt ut mot kök och vardagsrum. 

Men det finns också många bra och väl lösta bostadsplaner och hus i byggloven för 2017. Hult 547:1 är ett punkthus med 4 lgh per våning, samtliga med ljus från två väderstreck. Hörnlägen utnyttjas till hörnfönster. 2rok på 56 kvm har axialitet från hall, kök med matplats, ut mot balkongen. Sovrummet har öppningar både mot hall och vardagsrum, vilket ger rundgång och rymlighetskänsla. Rummen har fina rumsformer och det finns hög andel möblerbar yta. 

Sammanfattningsvis för byggloven 2017 är ändå en rejält ökad exploatering, komplicerade och mörka trapphuslösningar och många dåliga kökslösningar.

Ola Nylander och Kaj Granath är arkitekter SAR/MSA och forskare på CBA, Chalmers.