”Bygg fler anpassbara lägenheter!”
Forskningen visar att det finns behov av lägenheter som tål en mer varierad användning och en större mångfald. Ändå byggs de flesta bostäder med fokus på specifika hushåll som kärnfamiljer, par- eller singelhushåll.
De flesta lägenheter som byggs idag är inte långsiktigt hållbara med avseende på den mångfald av hushåll vi är idag, eller när man ser till möjligheterna för kvarboende.1 Detta innebär att stora samhällsinvesteringar görs utan någon större reflektion om hur boendebehovet ser ut idag – eller om femtio eller hundra år. I sammanhanget är anpassbara lägenheter ett sätt att arbeta med en mer robust lägenhetsdesign som tål en mer varierad användning.2 Med en anpassbar lägenhet avses här: en lägenhet som kan stödja boendebehoven för en mångfald av hushållstyper, och fungera för ett hushåll som ökar eller minskar i storlek.
De flesta lägenheter som byggs idag har utformats med fokus på funktioner för några specifika grupper av hushåll: kärnfamiljen, parhushållet eller singelhushållet.3 Perspektivet om att möta en mångfald av boendebehov från olika typer av hushåll är inte närvarande. Vi bygger inte för alla. Inom forskningen har man sett att behoven skiftar för två olika grupper av hushåll: uniforma och pluralistiska.4
Perspektivet om att möta en mångfald av boendebehov från olika typer av hushåll är inte närvarande. Vi bygger inte för alla.
Uniforma hushåll är kärnfamiljen, parhushållet eller singelhushållet. De bor bra i en lägenhet med ett enda stort rum för möten och social samvaro (vardagsrummet), ett rum för parsäng o i övrigt mindre sovrum. Men den här utformningen fungerar inte så bra för andra typer av hushåll. Gruppen pluralistiska hushåll är exempelvis kollektivboende, generationsboende eller varannan-vecka-familjer. Här finns ett stort behov av att lägenheten har fler rum än ett för sociala möten och ett behov av andra rumskvaliteter och rumssamband än vad som byggs för den traditionella kärnfamiljen.
Vårt boende omfattar också förändrade behov och möjligheten att bo kvar. Familjen växer, vi önskar hyra ut ett rum för förbättrad ekonomi, tonåringen vill bo separat, barnen flyttar ut. En vanlig uppfattning är att man väljer att flytta då en förändring sker, men detta gäller långt ifrån för alla. En del kanske inte kan flytta på grund av ekonomin, och med den bostadsbrist som råder är bytet av bostad inte alltid lätt att lösa – kanske omöjligt. Gäller det studier eller byte av jobb är det kanske nödvändigt, men handlar det om förändrade behov kanske man hellre skulle bo kvar om det gick att anpassa lägenheten. Boendet representerar många gånger trygghet, social gemenskap, tillhörighet och rekreation – och trygga stabila boenden bidrar i sin tur till socialt hållbara grannskap.5 En anpassbar lägenhet som möjliggör att stanna kvar och inte flytta är därför ett bättre alternativ i många sammanhang, den bidrar till att kontakter och nätverk mellan grannar kan behållas och att man som boende ges ett eget val. Forskningen pekar på att i en del livsfaser är vi mer benägna att stanna, och i andra livsfaser flyttar vi kanske hellre.6
En anpassbar lägenhet kräver inte tekniskt svåra lösningar. Den kan utformas med hjälp av lägenhetens rumsstorlekar och rumskonfiguration – en ”low-tech” lösning. När bostadsmarknaden idag styr mot krympande lägenhetsstorlekar syns frågan om anpassbara lägenheter inte vara viktig. Ska vi fortsätta utforma och bygga lägenheter för endast en specifik grupp hushåll? Eller kan insikten om behovet av robusta och mångsidigt användbara lägenheter för ett hållbart bostadsbestånd förändra något!
Anna Braide är arkitekt och tekniklektor på Chalmers.
Noter till artikeln
1. Boverket. (2018). Kommunernas bostadsförsörjning – en handbok.
2. Manum, B. (2006). Apartment layouts and domestic life. The interior space and its usability, a study of Norwegian apartments built in the period 1930-2005 (Avhandling, Oslo School of Architecture and Design, Oslo, Norge).
Leupen, B. (2006). Polyvalence, a concept for the sustainable dwelling. Nordic Journal of Architectural Research, 9 (3),23-31.
Braide, A. (2019). Dwelling in time, studies on life course spatial adaptability (Avhandling, Chalmers tekniska högskola, Göteborg, Sverige).
3. Gustafsson, A. (2019). Bygglovsboken. Johanneshov: MTM.
Nylander, O., Femenias, P., Granath, K., & Gren J. (2019). Bygglov i Göteborg 2016. Göteborg: CBA, Chalmers.
4. Manum, B. (2006). Apartment layouts and domestic life. The interior space and its usability, a study of Norwegian apartments built in the period 1930-2005 (Avhandling, Oslo School of Architecture and Design, Oslo, Norge).
5. Braide, A. (2019). Dwelling in time, studies on life course spatial adaptability (Avhandling, Chalmers tekniska högskola, Göteborg, Sverige).
Lundholm, E., Garvill, J., Malmberg, G., & Westin, K. (2004). Forced or free movers: the motives, voluntariness and selectivity of interregional migration in the Nordic countries. Population, Space and Place, 10, 59-72.
Fischer, P. A., & Malmberg, G. (2001). Settled people don’t move: on life course and (im-) mobility in Sweden. International Journey of Population Geography, 7, 357-371.
6. Lundholm, E., Garvill, J., Malmberg, G., & Westin, K. (2004). Forced or free movers: the motives, voluntariness and selectivity of interregional migration in the Nordic countries. Population, Space and Place, 10, 59-72.
Författaren kommer i vår ut med en bok om anpassbara lägenheter: Braide, A. (2023). Anpassbara lägenheter, Studentlitteratur: Lund