Utredning föreslår nya undantag för bygglov
Bygglovsutredningen föreslår en rad åtgärder som ska undantas från bygglovsplikten. Samtidigt ska kommuner kunna peka ut särskilt värdefulla områden där bygglovsplikten kvarstår eller skärps.
Utredningen Ett nytt regelverk för bygglov (SOU 2021:47) har omslags- och inlageillustrationer av Ann-Kristin Kaplan Wikström.
Tidigare ändringar och undantag har gjort att bygglagstiftningen blivit ett svåröverskådligt lapptäcke. Det konstaterade jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP) när hon på måndagen tog emot Bygglovsutredningens betänkande Ett nytt regelverk för bygglov. Utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag som skapar ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk.
Utredningen föreslår att ett flertal fasadförändringar, invändiga planlösningsändringar, tillbyggnader om totalt 30 kvadratmeter samt nybyggnad av komplementbyggnader om 30 kvadratmeter inom detaljplanelagt område ska undantas från lovplikten. Samtidigt föreslås att lovplikten för Attefallshus återinförs. Detta för att komma till rätta med problemet att nuvarande regler för Attefallshus strider mot de mänskliga rättigheterna enligt Europakonventionen.
– Vi tycker att det är rimligt att ha en förprövning på bostäder. Vi återinför lovplikten för Attefallshusen men de får fortfarande vara i strid mot detaljplanen, säger utredaren Jesper Blomberg.
Vad är det som gör att utredningens förslag på undantag från bygglov inte ytterligare bidrar till det ”svåröverskådliga lapptäcket” som ministern nämnde?
– Det är en berättigad fråga. Men det går inte att ha regler utan undantag och de undantag vi föreslår är färre och lätta att förstå, säger Jesper Blomberg.
I förslaget ingår också en områdesstyrd lovplikt. Det innebär att lovplikten inom skyddade eller särskilt värdefulla områden ska likna dagens, eller skärpas. Det handlar till exempel om totalförsvarets riksintresseområden eller kulturhistoriskt värdefull miljö.
– Särskilt värdefulla områden bör pekas ut i kommunernas översiktsplaner, säger Jesper Blomberg.
I vilken omfattning har kommuner möjlighet att peka ut områden som de anser värdefulla och där lovplikten ska gälla?
– Värdefulla områden kan bli små eller stora, det beror på kommunens inventering. Men en översiktsplan är inte bindande. Om kommunen gör ett dåligt utpekande kommer det inte att hålla i en domstol, säger Jesper Blomberg.
Utredningens förslag, som nu ska ut på remiss, föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Några av förslagen i korthet:
- Lovplikten blir mer områdesdifferentierad.
- Lovplikten minskas utanför skyddade och särskilt värdefulla områden men behålls i stort sett inom skyddade och särskilt värdefulla områden.
- Fasadändringar, tillbyggnader på totalt 30 kvadratmeter, nybyggnad av komplementbyggnader på totalt 30 kvadratmeter i ett område som omfattas av en detaljplan och totalt 50 kvadratmeter utanför sådant område ska varken kräva lov eller anmälan.
- Åtgärden att inreda en ny lokal för exempelvis ett kafé på upp till 50 kvadratmeter i ett område som inte omfattas av en detaljplan och som inte heller ingår i en sammanhållen bebyggelse ska inte kräva lov.
- Alla nya bostäder ska omfattas av krav på bygglov för att tillgodose europarättsliga krav på rättssäkerhet sett till närboendes intressen och för att säkerställa krav på en god boendemiljö.
- Flera åtgärder som varken omfattas av krav på lov eller anmälan ska få vidtas även om de strider mot bestämmelser i en detaljplan eller områdesbestämmelser.
- Ändringar avseende hur handläggningen av ärenden om lov ska ske.
