Två stora myndigheter antar nya arkitekturpolicys
Försvarsmakten och Trafikverket sysselsätter tillsammans nästan 30 000 personer. Nu har båda myndigheterna tagit fram policys för hur de ser på arkitektur. Bland annat vill försvarsmakten modernisera sitt ”gamla formspråk som avbildar den militära hierarkin”.
Försvarshögskolans nya byggnad i Stockholm är en modern byggnad som är gjord för möten, mellan det militära, det civila och det akademiska, säger Jakob Gille på Försvarsmakten. Ansvarig arkitekt är Jan Erik Mattss, Berg arkitekter.
Varje år hyr försvarsmakten lokaler för nästan 2,5 miljarder kronor, framför allt av Fortifikationsverket. I slutet på juni antog man för första gången en arkitekturpolicy.
– När vi investerar så mycket i lokaler är det nästan skandal om vi inte har en tanke kring arkitekturen bakom det, säger Jakob Gille, miljöstrateg på Försvarsmakten och författare till policyn, och fortsätter:
– När vi beställer byggnader är det viktigaste kravet oftast en specifik funktion för utförandet av ett visst arbete. Då är det verksamheten som är det viktigaste, inte att en byggnad ska se tjusig ut. Form följer därför funktion men kan ändå ha en inneboende estetik och kvalitet. En policy som i sammanfattning bara säger ”bygg vackra hus” är meningslös.
Policyn delar upp Försvarsmaktens byggnader i kategorierna funktion och representation.
– För representationsbyggnaderna, de som möter samhället, finns det en funktion i att förmedla försvarsmaktens värden till omgivningen. Vi vill till exempel förmedla robusthet, men också öppenhet. Försvarsmakten arbetar inte för sig själva utan för hela samhället, säger Martin Eliasson, arkitekt på Försvarsmakten.
I policyn klargörs att de historiska byggnader som Försvarsmakten verkar i inte utgör recept till arkitektur för dagens Försvarsmakt.
– Vi förvaltar många gamla byggnader, vissa så gamla som från 1600-talet. Då fanns en tanke om att manifestera makt i de byggnaderna, en tydlig hierarki som vi inte har på samma sätt i dag. Det är ett arv vi uppskattar men inget vi strävar efter, säger Martin Eliasson.
Trafikverket bildades 2010 genom en sammanslagning av Vägverket, Banverket och Statens institut för kommunikationsanalys. Efter ett omfattande förarbete har nu en ny arkitekturpolicy presenteras för, och beslutas av, styrelsen. Den är dock inte alls lika omfattande som försvarsmaktens.
– Policyn är kort, koncis och enkel. Eftersom vi är en stor organisation med närmare 7000 anställda med vitt skilda arbetsuppgifter får vi hålla oss till generella riktlinjer, förklarar Johnny Hedman, chefsarkitekt på Trafikverket.
Trafikverket ansvarar för byggande, drift och underhåll av alla statliga vägar och järnvägar i Sverige. I policyn står bland annat att myndigheten ska skapa hållbara och vackra miljöer, samt samspela med landskapet och människorna.
– Nu kan vi ta ett steg till för att driva på arbetet med god arkitektur i organisationen. Vi har ägnat mycket kraft åt att analysera och utreda behoven, nu är det dags att få igång det konkreta arbetet på bred front, säger Johnny Hedman.
