Fem år efter larmet – nya studenter blir sjuka av stress
Fem år efter det senaste larmet om stressen på arkitektutbildningarna finns det fortfarande studenter som blivit sjuka av studierna.
– När jag brände ut mig ville jag inte tänka på arkitektur. Jag orkade inte ens titta på dörrar. Det kändes som om arkitektur skadat mig, säger en student som Arkitekten talat med.
Chalmers arbetar med att förändra kulturen på utbildningarna för att förhindra att studenter blir sjuka av stress, enligt programansvarig för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.
2019 visades Uppdrag gransknings serie Sjukt stressad på SVT. Där berättade en student på Chalmers att stressen på arkitektutbildningen gett henne sömnproblem och panikångestattacker. Serien väckte mycket reaktioner och många kände igen sig.
Samma år gjorde Sveriges Arkitekter en undersökning som visade att var fjärde student sökt hjälp av vården för stressproblem.
Sedan 2019 har Chalmers vidtagit en rad åtgärder för att förbättra arbetsmiljön, enligt Meta Berghauser Pont, programansvarig för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.
– Det mest övergripande och långsiktiga är en förändring av kulturen, ett arbete som påbörjats men kommer att ta tid. I ett kortare perspektiv har programmen setts över ifråga om kursupplägg, tydliggörande kring arbetstider och inlämningar för att förebygga stress, skriver hon i ett mejl till Arkitekten.
Emilia Poole Jönsson är ordförande för Sveriges Arkitekter Studenterna och läser tredje årskursen på LTH. Någon ny stressundersökning bland studenterna har inte gjorts efter 2019, säger hon.
– Stress är en stor fråga, men den har inte var den här styrelsens fråga. Vi har jobbat mer gentemot näringslivet. Det kan variera från år till år vad styrelsen jobbar med.
Enligt Emilia Poole Jönsson är det bland annat otydliga krav som skapar stress.
– Det är inte alltid jättetydligt vad det finns för olika nivåer som man kan uppnå i olika projekt. Ovissheten gör att man inte riktigt vet hur man ska strukturera sitt arbete och när man ska sluta. Men mycket av pressen kommer från andra studenter, att man tävlar lite med varandra, säger hon.
Hon har aldrig haft någon lärare som uppmanat till att sitta kvar hela natten och arbeta.
– Nej, från institutionens håll har det varit en ganska tydlig linje att man inte förespråkar den typen av kultur. Men det är en sak att prata om det, en annan sak att göra något åt det. Hade man haft tydligare krav på vad en rimlig kvalitet är på en inlämning hade det kunnat hjälpa.
Det finns dock fortfarande studenter som lämnar landets arkitektskolor märkta av sin utbildning. Maria är en av dem. Hon trivdes bra under första året och engagerade sig i både skolan och studentlivet. Hennes intresse för arkitektur var lekfullt och lustfyllt. Tempot var högt och lärarna uppmuntrade studenterna att vara energiska och sökande.
– Det var stimulerande, men också mycket att leva upp till, säger Maria.
Redan i slutet av det första året började hon känna sig sliten och hon ”kraschade” i årskurs två när hon såg en dokumentär om utmattning och kände igen sig.
– Jag insåg att jag behövde bromsa. Jag bantade ner mitt liv till ett minimum för att orka vara i fas med skolan. Jag var rädd att komma efter.
För att inte bli sjuk frågade hon lärarna vad som var minimum för att bli godkänd.
Jag fick känslan att de ville ge min plats till nån annan som var mer motiverad.
– Jag fick inte veta det, istället kändes det som att jag skulle skämmas för att jag frågade. ”Du ska inte bara vilja få godkänt”, sa de. Jag fick känslan att de ville ge min plats till nån annan som var mer motiverad.
Hon försökte länge ta hand om sin utmattning själv.
– Det kändes som om jag kämpade för att överleva. Andra klarar skolan, varför gör inte jag det? Det var kaos och självmordstankar. Jag kände mig ensam, svag och okapabel.
Till slut vände hon sig till vården akut och blev sjukskriven i ett halvår.
Skolan sa bara ”kom tillbaka när du är frisk”.
– Jag hade önskat att de hade frågat: vill du berätta hur du mår? Har det något med skolan att göra, så tar vi gärna emot det. Vet du vart du ska vända dig för att få hjälp? Men de sa inget av det.
Maria mår bra nu tack vare terapi och andra insatser. Hon har makt över sitt liv igen.
Ångrar du att du gick utbildningen?
– Jag vet inte. Det känns skönt att ha avslutat utbildningen och veta att jag inte behöver komma tillbaka. Den har kostat mig väldigt mycket, säger Maria och fortsätter:
– När jag brände ut mig ville jag inte tänka på arkitektur. Jag orkade inte ens titta på dörrar. Det kändes som om arkitektur skadat mig. Jag behövde total distans, acceptera ett liv utan arkitektur. Men nu kan jag tänka mig att jobba som arkitekt, hälsan är dock viktigast.
Fotnot: Maria heter egentligen något annat.
Så arbetar Chalmers mot stress på arkitektutbildningen
Meta Berghauser Pont listar i ett mejl till Arkitekten åtgärder som Chalmers arbetat med sedan 2019:
- En omläggning av kandidatprogrammet samt de båda masterprogrammen Architecture and planning beyond sustainability (MPDSD) och Architecture and urban design (MPARC). Kopplad till omläggningen har Chalmers gjort en översyn av examination, obligatoriska moment och hantering av kompletteringar med intentionen att underlätta för studenter att förstå vad som förväntas. Även insatser för att förbättra kommunikation på lärplattformen Canvas har genomförts. Chalmers menar att dessa typer av åtgärder kan leda till mindre stress utan att det minskar lärandet och kvalitén.
- Utöver detta har Chalmers aktivt inom kollegiet jobbat med kulturen som delvis handlar om kommunikationen med studenter, men även om strukturförändringar. Dessa handlar till exempel om att i större utsträckning använda delinlämningar för att minska arbetsbelastning mot slutet av kursen. Andra exempel är att lära ut studieteknik, visa bredden i yrket samt uppmana lärare att inte skicka mejl efter ordinarie undervisningstid.
- I den årliga studentbarometern kunde man 2023 se en förbättring i svaren på de frågor som var kopplade till stress, hög arbetsbelastning, svårighet med återhämtning och balans arbete-privatliv. Förbättringen var mest signifikant i svaren från förstaårsstudenterna där omläggningen har genomförts.
