Gå till innehållet

Svårt få igenom krav i nya avtalet

Det nya arkitektavtalet är färdigförhandlat. Där finns inget att jubla över för någon part. Men det kan ha varit rätt att värna en framgångsrik modell kring lön.

Efter hårda förhandlingar har arkitekter på den privata sidan av branschen nu fått ett nytt kollektivavtal. Det gäller under de två kommande åren, vilket är kortare än vanligt. Normalt gäller ett kollektivavtal i tre år. 

För arkitekter som hoppades på att det nya avtalet skulle kompensera för den höga inflationen lär detta bli en besvikelse. För i det nya avtalet, liksom i det tidigare, finns inga garantier för höjda löner. Det är sifferlöst, vilket innebär att lön förhandlas lokalt och individuellt och att företagens ekonomi påverkar hur stora lönepåslagen ska bli. 

– Det här är en modell som både vi från den fackliga sidan och arbetsgivarna har varit nöjda med i över tio år. I goda tider har arkitekter ofta fått ett större lönepåslag än andra kollektiv har fått, säger Ulrik Östling, förhandlingschef på Sveriges Arkitekter. 

Men Sveriges Arkitekter yrkade på en annan modell denna gång – en så kallad stupstock. Det innebär att man förhandlar fram lönepåslagen som vanligt, men om de sammantaget inte når upp till stupstockens nivå kan den lokala fackklubben lösa ut stupstocken, vilket innebär att arbetsgivaren måste justera upp lönenivån så att den sammanlagt når upp till stupstocken. I det rådande konjunkturläget finns en viss oro över att ett sifferlöst avtal kommer att innebära att vissa arbetsgivare inte ger något lönepåslag alls. Arbetsgivarna vägrade dock att acceptera stupstock med hänvisning just till att många företag kämpar för att överleva just nu. 

– Vi försökte få in en stupstock, men lyckades inte. För vissa kanske det innebär en mindre löneökning än vad man hoppats på. Men man får tänka att modellen har gynnat oss i många år. I tuffare tider kanske den inte gör det på samma sätt. Men det är ändå ett system som fungerat bra, säger Ulrik Östling.

I avtalet fick Sveriges Arkitekter inte heller igenom sitt krav på skrivningar om likabehandling. Det förvånar Ulrik Östling lite grann eftersom det hade varit ett ”billigt” sätt för arbetsgivarsidan att ge med sig. En färsk enkätundersökning som förbundet har gjort visar på att det finns anställda som upplever att det finns problem med diskriminering i branschen.

– Förhandlingsutrymmet har varit ovanligt litet i den här avtalsrörelsen och det har naturligtvis med konjunkturen att göra. Det har varit en våg av uppsägningar mitt under förhandlingarna. Vi har haft bra diskussioner och god stämning, men man kan säga att slutresultatet blev 0–0. Ingen vann och förändringarna är väldigt små, säger Ulrik Östling.

Han poängterar att det Sveriges Arkitekter ändå tar med sig som en delseger är en fortsatt utbyggnad av flexpensionen – även om höjningen inte är så stor. 

– Det handlar i alla fall om reda pengar, säger Ulrik Östling. 

Om nya kollektivavtalet

  • Två års avtal. Detta är kortare än normalt vilket handlar om att parterna inte vill låsa fast sig längre. Det är svårt att överblicka hur läget är om tre år, normallängden på ett kollektivavtal. 
  • Samma modell kring lönesättning som tidigare. Lönen sätts lokalt och saknar fast påslag. Detta har gynnat arkitekter i högkonjunktur, men kan missgynna kollektivet i lågkonjunktur. Det är dock inte hela branschen som har det tufft just nu.
  • Sveriges Arkitekter ville ha in en stupstock, ett minimipåslag på lönen, men fick backa. 
  • Man ville också ha in skrivningar i avtalet om att motverka diskriminering, men fick backa även där. 
  • Flexpensionen höjs från 1,1 procent till 1,3 procent 2024. 

Mer att läsa