Nyheter

”Vi måste prata om land och stad”

15 augusti 2017

Det urbana som norm har länge omhuldats. Men nu börjar fokus flyttas till platser utanför stadskärnorna.
– Jag ser ett ökat intresse för frågor som rör relationen mellan land och stad, säger Julia Fredriksson som forskar om rum och makt i regional planering.

Annons
Annons
Foto Emelie Asplund

Urbanisering, tillväxtfokus och en stark urban norm samspelar och förstärker en redan ojämn situation mellan stad och land, säger Julia Fredriksson.

Efter senaste valet kom obalansen mellan stad och land upp till ytan.

– Det växande stödet för Sverigedemokraterna ledde till en diskussion om att staden och landsbygden inte förstår varandra. Det blev plötsligt en stor samhällsfråga, säger Julia Fredriksson.

Sedan hakade medierna på, bland annat SVT med dokumentärserien Resten av Sverige där Po Tidholm reser runt i den svenska glesbygden.

Annons
Annons

Allt oftare uppmärksammas också att det finns en norm kopplad till plats.

– Det urbana står för framgång och framtid. Den här föreställningen tar sig uttryck i hur olika platser värderas i planeringen och vilka prioriteringar som görs, säger Julia Fredriksson.

Ett tungt argument för att satsa på kärnan är tillväxt. Storstäderna som regionala tillväxtmotorer ses som en etablerad sanning. Så inarbetad att den nästan inte går att ifrågasätta, menar Julia Fredriksson.

– Det finns en idé om att alla vinner på en stark kärna – en slags rumslig trickle down-effekt*. Samtidigt visar forskningen att de regionala skillnaderna ökar. Så man undrar om det verkligen fungerar, säger Julia Fredriksson.

Hon tror att medvetenheten om hur den urbana idéproduktionen påverkar regionala frågor måste öka. Men det krävs också förändringar inom planeringspraktiken.

– I mitt forskningsprojekt samarbetar jag med Västra Götalandsregionen som vill jobba med frågorna på nya sätt.
I Skaraborg har kommunerna satsat på samarbete i regional skala i form av en gemensam strukturbild.

Annons
Annons

Fotnot. Trickle down-effekten, den så kallade nedsippringsteorin, är ett antagande om att ekonomiska fördelar för höginkomsttagare indirekt förbättrar förhållandena för befolkningen som helhet.

Urbana och regionala omvandlingar

… är en forskargrupp på Chalmers. Julia Fredriksson ägnar sig främst åt teoriutveckling i forskningsprojektet Rum & makt i regional planering. Där undersöker hon relationen mellan centrum och periferi och ska jämföra Västra Götalandsregionen med Oslo-Akershus.

Author no image

Elisabeth Klingberg

Gå till nästa artikel