Var femte kommun saknar egen arkitekt

– Vi har beslutat att Gällivare ska bli en arktisk småstad i världsklass. Det förpliktigar när vi bygger. Jag ville ha en arkitekt på plats som kan ge input till finansiärer, exploatörer och byggare och styra processen så att vi får det vi vill ha, säger Ulf Hedman, chef för Samhällsbyggnadsförvaltningen.

För ett år sedan samlades organisationen för stadsflytten i en ny förvaltning. Det var då Ulf Hedman bestämde sig för att de behövde en arkitekt på plats utöver den kompetens de köpte in från konsulter. Han menar att skillnaden mellan att köpa in arkitektkompetens och att ha den på plats är stor. Det ger bättre kontinuitet i verksamheten och om en kommuninvånare kommer på besök är det alltid en fördel att ha en person i huset som kan hjälpa till direkt till skillnad från att ha en konsult som sitter i en helt annan stad.

På ett år har förvaltningen växt från två personer till tretton. Som för flera andra glesbygdskommuner har det varit svårt att rekrytera personal.

– Vi använder både annonser och rekryteringsfirmor för att hitta rätt personer. Men det är svårt, duktiga arkitekter och ingenjörer slåss alla om att rekrytera idag, säger Ulf Hedman.

Men den stora utmaning som stadsflytten innebär har lockat flera unga personer och många är hemvändare, precis som Christer Larsson.

– Det som händer i Gällivare i och med flytten av Malmberget är unikt, jag ville vara en del av det. Dessutom har jag rötterna här, säger Christer Larsson.

Han är född i Malmberget och även om han flyttade ifrån samhället i slutet på 90-talet finns vänner, familj och minnen kvar.

– Det är tråkigt att Malmberget måste avvecklas och det är ledsamt att många platser där jag varit som ung försvinner. Huset där jag föddes finns inte mer till exempel. Samtidigt är det kul att kunna göra något riktigt bra av det nya. Gällivare har en otrolig potential och man får inte glömma att gruvan är en förutsättning för att samhället ska leva, säger Christer Larsson.

Efter ett decennium på arkitektkontor är det mycket i den kommunala världen som är nytt, till exempel att ha så många uppdrag samtidigt. Rollen i organisationen är också mycket av en stadsarkitektroll där det gäller att se de stora dragen och ha täta kontakter med olika intressenter.

På förvaltningen finns förstås andra kompetenser, till exempel samhällsplanerare som har ett liknande sätt att tänka och arbeta. Samtidigt kan arkitektkonsulterna som kommunen använder komma med nya infallsvinklar och synpunkter. Men att ha fler kollegor i huset med arkitektbakgrund skulle vara önskvärt.

– Det skulle vara roligt med fler arkitekter, jag tror att vi ser saker på ett lite annat sätt. Nu behöver vi förstärka förvaltningen och vi får se vad som händer, säger Christer Larsson.

Svårt att locka erfarna arkitekter

Rekryteringssvårigheter gör att vissa kommuner köper konsulttjänster för att få den kompetens de behöver. Andra har inga problem att rekrytera till plansidan, men att det är svårt att hitta arkitekter som vill jobba med bygglov vittnar många svar på vår enkät om.

”Vi har sedan några år valt att ha stadsarkitektfunktionen på konsultbasis, eftersom vi bedömde att vi kunde få bättre kompetens på så sätt. Tanken att det här ska ge en större dynamik, kreativitet och kvalitet vid idédiskussioner och planeringsinsatser än vad som annars skulle vara möjligt i en förhållandevis liten kommun”, skriver Bosse Björk, samhällsplaneringschef i Karlskoga i sitt svar.

Samtidigt har kommunen två fysiska planerare anställda för att arbeta med detaljplaner. Dock har flera rekryteringsförsök de senaste åren misslyckats.

”Att rekrytera någon med både utbildning och erfarenhet har varit omöjligt. Det har vid några försök till och med varit svårt att hitta någon utbildad över huvudtaget”, fortsätter han.

Men i glesbygden hittar man också en av Sveriges arkitekttätaste kommuner: Åre. Det är ett högt tryck på exploatering i kommunen och de har precis anställt ännu en arkitekt och letar efter fler. Hemligheten bakom de lyckade rekryteringarna? Skidåkningen.

– Vi har många yngre som kommer hit och jobbar några år och ägnar sig åt friluftsliv. Det gäller att kunna erbjuda en positiv arbets- och livsmiljö. Vi trycker mycket på friluftslivet i kommunen i våra annonser. Det är klart att vi får mycket gratis på grund av det, andra kommuner kanske behöver sälja in sig bättre, säger Pål Anders Stensson, planchef i Åre.

Däremot har de svårt att rekrytera bygglovarkitekter, istället går planarkitekterna in och hjälper till vid komplicerade ärenden. Även i större städer är det svårt att locka arkitekter till bygglov.

– Vi får napp på arkitekter, men det krävs en viss erfarenhet och det har det varit svårt att hitta personer som har. Nu har vi precis rekryterat en arkitekt, men det är den enda arkitektutbildade av de 16 anställda vi har här, säger Marita Eriksson, bygglovchef i Norrköping.

Varför det är så är förstås svårt att svara på. Men Marita Eriksson ger en möjlig förklaring:

– Den konstnärliga biten är kanske inte så påtaglig i vårt jobb.