Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

Utrikesfödda akademiker tjänar mindre

Utrikesfödda akademiker har lägre lön än sina inrikesfödda kollegor, visar en ny studie från Saco. Störst är skillnaden för dem som är födda utanför EU eller Nordamerika och jobbar i privat sektor.

Skillnaden i lön mellan en inrikes- och utrikesfödd akademiker växer med det geografiska avståndet till Sverige, visar en ny studie från Saco.

Det är första gången Saco (Sveriges akademikers centralorganisation) granskar lönerna bland Sacoförbundens fackligt anslutna akademiker med fokus på var de är födda. Totalt ingår 350 000 personer i studien som visar att lönegapet växer med det geografiska avståndet till Sverige. När hänsyn tagits till faktorer som kön, ålder och befattning återstår en löneskillnad som inte går att förklara på åtta procent för de som jobbar i privat sektor och är födda utanför EU och Nordamerika.

Josefin Edström.

– Oförklarade lönegap behöver inte betyda att de är oskäliga eller har uppkommit genom diskriminering enligt lagens mening. De kan exempelvis bero på att det finns ytterligare lönepåverkande faktorer som vi inte har data för. Men de stora skillnaderna tyder ändå på att deras lön inte sätts enbart utifrån humankapital och produktivitet, säger Josefin Edström, utredare på Saco.

Möjliga orsaker bakom det oförklarade lönegapet kan enligt Saco vara att arbetsgivare har svårt att värdera utbildning och yrkeserfarenhet från andra länder, inte minst från länder utanför EU och Nordamerika. Att många får komplettera sin utbildning kan också spela in eftersom det kan betyda att man halkar efter lönemässigt. Att lönegapet är störst just i den privata sektorn kan bero på att flera får sitt första jobb i Sverige, och därmed en lägre lön, på privata företag.

Sacos studie visar också att de utrikesfödda akademikerna inte är chefer i samma utsträckning som de inrikesfödda. Det stämmer med tidigare forskning som visat att utrikesfödda väljs bort i rekryteringsprocesser och har svårare att öka sin lön genom att byta arbetsplats och yrke.

–­ Det verkar alltså som att det finns såväl glasväggar som glastak för de utrikesfödda akademikerna, sannolikt främst för de som kommer från länder utanför EU och Nordamerika, säger Josefin Edström.

Bland de nio yrkesgrupper som granskats närmare är lönegapet minst bland läkare och socionomer i kommuner och landsting och störst för ekonomer i privat sektor. Arkitekterna har inte granskats separat eftersom de utrikesfödda i den gruppen är för få för säkra beräkningar.

Läs mer: Lönegap mellan akademiker med svensk och utländsk bakgrund av Josefin Edström och Galina Pokarzhevskaya, Saco 2017.

Så kan arbetsgivare minska lönegapet enligt Saco

  • Satsa på individuell lönesättning och lönesamtal. Tidigare forskning visar att det har bidragit till att minska lönegapet mellan akademikerkvinnor och akademikermän i samtliga sektorer.
  • Granska löneavtal och praxis vid lönesättning. Det kan bland annat handla om att se över lönekriterier och bonussystem, att diskutera om och i så fall varför svensk utbildning och svenskkunskaper premieras samt se över möjligheterna till
  • Se till att rekrytering och befordran sker på ett öppet, transparent och kompetensbaserat sätt. Ha som grundregel att annonsera alla tjänster som ska tillsättas via Arbetsförmedlingen och i andra kanaler.

Mer att läsa