Utmaning bygga för social hållbarhet i Älvstaden

Älvstaden är stadsutveckling i storformat. Förutom att Göteborgs stadskärna blir dubbelt så stor är ambitionen att skapa en mer sammanhängande och socialt hållbar stad.

Men trots Älvstadens vision om en stad för alla kommer merparten av de 25 000 nya lägenheterna byggas för resursstarka invånare.

– Det går inte att bygga billigt. Istället får vi se till att bygga en attraktiv, tät stad med offentliga gemensamma rum. Hur den offentliga ytan i en stad används har stor betydelse för den sociala hållbarheten, säger stadsarkitekten Björn Siesjö.

Björn Siesjö, stadsarkitekt Göteborg.

Inom Göteborgs Stad pågår ett arbete för att minska skillnaderna i livsvillkor för invånarna. Enligt styrdokumentet för social hållbarhet, Program för en jämlik stad 2018-2026, ska stadens fysiska miljöer skapa förutsättningar för socioekonomisk integration, trygghet och sammanhållning.

– Vi bygger livsmiljöer. Idag finns väldigt mycket asfalt avsedd för bilar – breda gator och parkeringsplatser. De indikatorer vi tagit fram för stadskvalitet visar att ett område behöver 15 procent fri offentlig yta, som torg och park. Lindholmen har fem procent, säger Björn Siesjö.

Ett av Älvstadens sju delområden är Frihamnen som ska knyta ihop innerstaden över älven. Där testas en ny modell för social blandning genom differentierad hyressättning. Men det handlar inte om offentliga subventioner utan om nya innovativa affärsmodeller.

– I samband med markanvisningen för etapp ett utmanade vi byggaktörerna för att få fram rimliga priser på nyproduktion. Vi räknade baklänges och utgick från vad en ensamstående undersköterska med barn kan betala i hyra, säger Kristian Käll, processledare social hållbarhet på Älvstranden Utveckling.

Kristian Käll, processledare social hållbarhet på Älvstranden Utveckling.

En tredjedel av de markanvisade bostäderna är bostadsrätter och två tredjedelar hyresrätter. Hälften av hyresrätterna, omkring 550 lägenheter, får lägre hyror. Det är två olika affärsmodeller som testas.

– I den ena varierar hyrorna i samma fastighet beroende på läge, i den andra får hyresgästerna lägre hyra genom rabatt, säger Kristian Käll.

Marknadens villkor har fått styra och byggaktörernas modeller innebär bland annat effektivisering av produktionsled, lägre avkastningskrav och korssubventionering mellan bostadsrätt och hyresrätt.

– Om vi klarar alla steg kan det få effekt, och framtiden får utvisa om modellerna går att multiplicera i stor skala. I det här fallet äger staden central, attraktiv mark som anvisades 2014. Då var intresset stort, vi får se om det går att ställa samma krav i kommande markanvisningar, säger Kristian Käll.

Arbetet med att utveckla modellerna har gjort social hållbarhet till en viktig profilfråga för Älvstranden Utveckling. Men problemet är svårlöst: Älvstaden förstärker boendesegregationen och motverkar därmed målen om ett mer jämlikt Göteborg.

– Det är det som är det smärtsamma dilemmat. Om det vi bygger inte blir socialt blandat fördjupas polariseringen. Vem har råd att bo i våra hållbara städer? Det behövs en översyn av bostadspolitiken ur ett behovsperspektiv, säger Kristian Käll.

Fotnot: På Bostadsdagen Göteborg 2019 medverkade Björn Siesjö under rubriken Så kan vi bygga för de många. Bostadsdagen arrangerades av Fastighetsvärlden.