Nyheter

Timpriser långt under 700 kronor i spåren av Corona

15 juni 2020

Lågkonjunktur och coronakris gör att konkurrensen om de offentliga uppdragen hårdnar och nu förekommer ovanligt låga timpriser på kvalificerade arkitekttjänster.
– Vi är alla skyldiga till prisdumpningen, men den beror på att beställarna ofta skriver förfrågningsunderlag där priset blir helt avgörande för att vinna uppdraget, säger Petra Svensson Gleisner på Link arkitektur.

Annons
Foto Magnus Laupa

Petra Svensson Gleisner är affärsutvecklings- och marknadschef på Link arkitektur och en av dem som reagerat på låga timpriser i arkitektupphandlingarna den senaste tiden.

Petra Svensson Gleisner, affärsutvecklings- och marknadschef på Link arkitektur, har reagerat starkt på de timpriser hon sett exempel på i ett antal upphandlingar den senaste tiden.

– Vi ser snittimpriser på 650 kronor i timmen för mycket kvalificerad och specialiserad personal. Prispressen har varit helt makalös, jag har aldrig sett något liknande, säger hon.

Att konkurrensen om de offentliga uppdragen hårdnat var ett faktum redan för ett och ett halvt år sedan. Men coronakrisen har accelererat utvecklingen.

Annons

– Alla företag är desperata, alla vill rädda kvar sin personal. Vi också. Men det kommer att bli konkurser hos företag som saknar buffert och starka ägare om det här fortsätter, säger Petra Svensson Gleisner.

Hon är inte ensam om sin oro över de pressade priserna. Enligt Katarina O Cofaigh, upphandlingschef på Sveriges Arkitekter, är det flera medlemmar som hört av sig och vittnat om extremt låga timpriser i aktuella upphandlingar.

– Vi är oroliga för prisdumpning, säger Katarina O Cofaigh.

I en debattartikel i Dagens samhälle beskriver förbundet problematiken:

”Timpriset för en inredningsarkitekt kan landa på mellan 650 och 990 kronor, eller för en sjukhusarkitekt på drygt 800 kronor. För dessa priser har arkitektföretag knappt råd att betala löner, än mindre göra ett riktigt bra jobb”, skriver Sveriges Arkitekters tf förbundsdirektör Elisabet Elfström i debattartikeln.

I artikeln uppmanar Sveriges Arkitekter offentliga beställare att inte frestas att reashoppa arkitekttjänster under coronakrisen och därmed äventyra kvaliteten på det samhället bygger:

Annons

”Handla upp tjänster till realistiska priser, som säkerställer den kompetens projektet kräver”, skriver Elisabet Elfström.

Petra Svensson Gleisner på Link arkitektur konstaterar att det förekommer upphandlingar med extrem prispress även hos offentliga beställare som hon menar är seriösa och där det uppenbart inte är deras uppsåt att pressa priserna till oskäliga nivåer, men där det blir så ändå.

– Ofta är förfrågningsunderlagen utformade så att ett flertal anbudsgivare klarar att få maxpoäng för kvalitet och då blir priset det avgörande ändå i slutänden. Det vi kan önska är att beställarna handlar upp kvalitet på ett mer nyanserat sätt, så att vi slipper pressa priserna mer, säger Petra Svensson Gleisner.

Odd Christensen är tillförordnad inköpschef på Akademiska Hus som så sent som 2016 började att handla upp enligt lagen om offentlig upphandling, LOU.

Odd Christensen.

– Vi tittar mer på kvalitet än på pris, säger han.

Annons

Odd Christensen upplever inte att priserna på arkitekttjänster dumpats eller att de handlat upp till lägre priser i spåren av Corona. Enligt honom blir priset avgörande bara när kompetensnivån bland anbudsgivarna är likartad och han säger att Akademiska Hus har flera verktyg för att särskilja kvalitet.

– Anbudsgivarna skickar in meritförteckningar och cv och visar att de gjort likvärdiga uppdrag som det upphandlingen handlar om. Och vi gör även intervjuer för att säkerställa att vi får arkitekter som är anpassade för uppdraget, säger han.

Samtidigt förklarar Odd Christensen att Akademiska Hus använder olika upphandlingsmodeller beroende på vad det är för uppdrag.

– Vi försöker hitta rätt arkitekt med rätt kompetens för just det specifika uppdraget. I vissa fall kan vi vikta kompetens lite lägre och priset lite högre än vad vi gör i mer komplicerade uppdrag. Modellen ska anpassas till uppdraget. På Akademiska Hus är vi fyra upphandlare som jobbar med detta och som utgår från olika mallar och tillsammans med projektledarna diskuterar fram rätt modell beroende på konjunktur, förväntat antal anbudsgivare och typen av uppdrag.

Så om ni skulle få in anbud med extremt låga snittimpriser, långt under 700 kronor för ett mer kvalificerat uppdrag, hur skulle ni agera?

– Om vi skulle få ett onormalt lågt anbud som sticker ut jämfört med de andra anbuden eller i branschen, har vi ju enligt LOU skyldighet att ifrågasätta det och möjlighet att förkasta anbudet om vi inte får en bra förklaring. Samtidigt är det vår skyldighet att också se till priset, eftersom vi använder skattebetalarnas pengar. Priset är inte oviktigt och anbudsgivare ska ju alltid ha möjlighet att konkurrera också med priset, det kan till exempel vara avgörande för ett mindre nystartat arkitektkontor. Men våra upphandlingsmodeller gör att den bäst anpassade kompetensen för uppdraget vinner i slutänden.

Annons

Annika Jensfelt

Relaterade artiklar:

Gå till nästa artikel