Tendenser från vårens masterarbeten

Fotot av Vattenriket i Kristianstad illustrerade Niklas Ljungbergs masterarbete på BTH, en uppsats som diskuterade öppen dagvattenhantering samt tillträde till planprocessen .

Mana Trio Flingdal som tog en master i inredningsarkitektur på Konstfack, har utgått från strukturen hos en bruten ödlesvans för att skapa en bro med att system av uppbrutna proportioner, liknande de hon hittat i naturen.

David Andrén undersökte klimat och väder i sin master i inredningsarkitektur på Konstfack.

Maj och juni är särskilt intensiva på landets arkitekturskolor. I år tar flera hundra studenter sin masterexamen. Bredden på ämnen är stor men vissa frågeställningar återkommer oftare än andra. En sådan är hur olika grupper i samhället kan delta i utformandet av våra gemensamma rum. En annan är att de första årens fascination för vilka former de digitala verktygen möjliggör har lagt sig. Istället finns ett nyvaknat intresse för material, detaljer och utförande.

Bertil Malmström är adjungerad professor i fysisk planering på BTH. Han ser ett ökat intresse för deltagandeprocesser. Ungefär en tredjedel av de 15 examensarbetena handlar om hur formerna för dialoger utvecklas och fungerar i tidiga skeden inom planering.

– Demokrati-, resurs-, och rättvisefrågor är stora bland studenterna.  De frågar sig bland annat hur planerare ska förhålla sig till människors egna initiativ i staden.

Ett annat stort tema är kunskapssynen inom yrket, som vilka föreställningar det finns kring exempelvis regionförstoring och kring små orters relation till större. Ett lite mer ovanligt arbete i år handlar om stadens ljudlandskap, ett annat om risker med öppen dagvattenhantering, berättar Bertil Malmström.

Marie Larsson, landskapsarkitekt, universitetslektor och kursledare för masterprojekten på Alnarp, beskriver två starka och relativt nya trender på skolan.

– Det jag ser komma upp är att jobba med ekosystemtjänster på olika sätt.  Ett annat vanligt ämne sedan ett par år är stadsodling.

Hon beskriver också ett växande intresse för hur brukare kan prägla platsen och hur olika grupper i samhället använder stadsmiljön på nya sätt.  Flera arbeten handlar om barns plats i uterummet och inom planering och vissa handlar om landskapsanalyser och verktyg, såsom GIS.  Ungefär hälften av projekten är akademiskt inriktade, den andra hälften är mer professionsinriktade och innehåller ett gestaltningsförslag.

– Det finns en otrolig bredd på arbetena, och det kännetecknar också ämnet landskapsarkitektur.

Frida Rosenberg ansvarar för årskurs 4 och 5 på Arkitekturskolan i Stockholm och beskriver några olika karaktäristika för årets examensprojekt.

– Det finns en form av nostalgi i många projekt med en avskalad utformning i modernistiska eller postmodernistiska linjer men med samtida uttryck. Det är också förenat med ett intresse för vad de digitala verktygen kan producera kopplat till prototyper och material. Wow-effekten för de former verktygen gav till en början finns inte kvar.

Det finns också en inriktning på sociala frågor på KTH, berättar Frida Rosenberg. Många projekt hanterar utvecklingsfrågor, och flera specifikt Stockholmsområdet.

– Stockholms bostadssituation och stadsutveckling är så närvarande och det har resulterat i en rad olika projekt, antingen experimentellt eller som konkreta svar på problematiken, säger Frida Rosenberg.

Sen får jag inte glömma nämna hållbarhetsaspekten, tillägger hon.

– Den finns väldigt starkt på KTH som driver frågan centralt. I princip varje projekt ska ge svar på den frågan.

Hon kategoriserar också examensarbetena i två sorter. Den ena centrerad kring ett experimentellt undersökande, den andra mer pragmatisk.

– Om man ska vara kritisk så hamnar vissa projekt lite för långt från arkitekturämnet. Det är en balansgång, för samtidigt uppmanar vi studenterna att testa gränser, men studenterna har inte alltid rätt verktyg för att ge sig in i andra områden.

Även på Chalmers finns en kategori av examensprojekt där studenten fördjupar sig i ett ämne lite utanför arkitekturens kärna, berättar Daniel Norell. Han är ansvarig för masterprogrammet Arkitektur och stadsbyggnad.

På Chalmers finns en unik studio, Housing and Health Care, som bygger på forskning på Chalmers inom sjukhusmiljöer och bostäder och flera examensarbeten är därför olika byggnader kopplade till vård samt olika typer av bostäder. En trend som Daniel Norell sett i år är att gå bortom arkitektens traditionella uttrycksmedel, ritning och modell. Det finns även här flera projekt som undersöker de digitala verktygen för att utforska gränssnittet mellan modell och full skala.

– Det finns ett intresse för materialitet och att gå mot skala 1:1 genom att uppföra en mindre struktur eller del av byggnad. Dessutom vill många gå bortom traditionella processer och tillverkningsmetoder.

Ett av masterprogrammen på Chalmers är särskilt inriktad på hållbarhet, Design for Sustainable Development och drivs av Lena Falkheden. Daniell Norell beskriver ett generellt ökat intresse för hållbarhet och biologiska processer samt för gränssnittet mellan byggnad och natur.

– Det kan resultera i projekt som integrerar och problematiserar naturen, såväl byggnader placerade i vildmarken som i staden och som hanterar olika biotoper.

Anna Odlinge, lektor i arkitektur på Konstfack som har varit programansvarig för masterprojekten inom rumslig gestaltning under en del av året, ser ingen tydlig trend bland examensarbetena.

– De undersöker allt ifrån klimat, konsumtionssamhället och processer.

Hon ser en del nya frågor komma upp bland studenterna, och frågar sig om det delvis beror på kulturmöten.

– Vi har till exempel två studenter från Korea som har arbetat med temat brott i det offentliga rummet och med frågan att känna sig hemma på en plats. När de möter den svenska kulturen uppstår en ny typ av projekt eftersom de ser vårt samhälle på ett annat sätt.

Det är stor skillnad på antal valbara inriktningar på skolorna. Arkitekturskolan har till exempel tio valbara studior medan Chalmers och Lunds arkitektskolor har vardera två. Masterutbildningarna har också under några år varit, och är fortfarande, under förändring på skolorna. Som exempel ger BTH idag en master i Fysisk planering. I framtiden kommer studenterna att kunna ta två olika sorters masterexamen, strategisk planering respektive stadsplanering, där den första blir mer uppsatsbaserat och den andra mer projektinriktad. Alnarp går i en annan riktning. Där kan studenterna idag ta en master antingen i landskapsarkitektur eller i landskapsplanering. I praktiken är det ungefär samma sak idag och uppdelningen håller på att fasas ut. På Konstfack gjordes masterprogrammet om till förra året. Under våren tog nu 13 studenter masterexamen med inriktning rumslig gestaltning. Fem av dem har möjlighet att få yrkestitel SIR/MSA eftersom de också har gått grundutbildningen i inredningsarkitektur på Konstfack.

På alla skolor påverkar förstås inriktningen på programmet och studion ämnet för examensarbetet. Lärarna på skolan introducerar ämnen och teman men studenterna bidrar också själva med många frågeställningar.

– De är väldigt receptiva inför vad som är aktuellt i samhällsdebatten och ser ofta examensarbetet som en möjlighet att fördjupa sig i en fråga.  Man slutar aldrig förvånas över hur det kan bli så många olika individuella arbeten, säger Marie Larsson om studenterna på Alnarps.

Sista projektet på utbildningen blir förstås en stor satsning för de flesta studenter och ett viktigt avstamp inför yrkeslivet. De har ofta hunnit praktisera eller på andra sätt skaffa sig kontakter. Nu tar de också möjligheten att fylla på sin portfolio med ett genomarbetat projekt. En allt mer globaliserad arbetsmarknad märks på lite olika sätt och grad på skolorna.

Flera studenter på Alnarp gör sina examensarbeten placerade på kontor eller på kommuner och i vissa fall är arbetet en typ av uppdrag. De får kontakter genom gästlärare på skolan under studietiden men också genom den tio veckor långa praktikkursen som för de flesta föregår examensarbetet.

– Det är ett jättebra sätt att skapa sig kontakter och förbereda sig för yrkeslivet och många inser det innan de sätter igång, säger Marie Larsson.

Chalmers har en lång tradition av kopplingar till staden, industrin och olika aktörer i samhället. Många exjobbare har redan kontakter etablerade med kontor, staden eller kommuner under utbildningen. Daniell Norell tycker samtidigt att studenterna verkar se en global arbetsmarknad framför sig.

– Unga arkitekter är särskilt flyttbenägna och söker sig gärna till Norge, Danmark eller längre bort. Det är ingen självklarhet för dem att de ska stanna i Sverige.

Också Frida Rosenberg på Arkitekturskolan i Stockholm ser tydligt hur studenterna förbereder sig inför yrkeslivet.

– I många presentationer hör man funderingar kring yrkesrollen. Och jag tror absolut att studenterna väljer och arbetar strategiskt. På KTH har vi sett en tendens att hellre göra praktik i Sverige – eftersom det finns jobb nu – än att göra ett utbytesår på en annan skola. Och de flesta verkar stanna kvar i Sverige just nu eftersom arbetsmarknaden är bra.

Anna Odlinge beskriver hur många masterstudenter på Konstfack undersöker processer och frågan om vad inredningsarkitekten kan bidra med på ett arkitektkontor med sin specifika kunskap.

– Några räknar definitivt med att jobba på kontor eller starta eget, andra vill arbeta i andra kanske mer konstnärliga sammanhang. Klart är att inte bara de som får yrkestitel kommer att verka som inredningsarkitekter.