Studentenkät visar att kritiken kvarstår

– Det är förstås otroligt allvarligt. Men undersökningen gjordes i maj förra året och vi har faktiskt gjort många förändringar sedan dess, säger Anders Johansson, prodekan på Arkitekturskolan KTH.

Det är en diger lista på åtgärder han går igenom:

Systemet med årskursansvariga, där en lärare är ansvarig för en hel årskurs, är tillbaka.

En person har anställts som administrativt verksamhetsansvarig.

De flesta lärarna är nu anställda på tre plus tre år istället för ettårskontrakt. I de nya tjänsterna ingår ett krav på att gå pedagogiska kurser.

Under 2014 och 2015 har en lärare som extra uppdrag att arbeta med pedagogisk utveckling på skolan.

Schemaproblemen ska nu till stor del vara åtgärdade.

Kursutvärderingarna och rutinerna för hur de följs upp har blivit tydligare.

Studenterna har en representant i ledningsgruppen samt grundutbildningsrådet. En gång i månaden anordnas ett stort lunchmöte för alla på skolan.

När kommer åtgärderna att få effekt?

– Det har de redan gjort tror jag. Vi tar steg åt rätt håll hela tiden och jag tror att vi kommer att se bättre siffror redan nästa år.

Trots det tycker studenter som Arkitekten talat med dels att lokalerna är för trånga och slitna, dels att det finns strukturella problem som visar sig i bristande kommunikation och samordning samt oklara krav. Det framgår också av enkätsvaren att flera studenter inte tycker att utbildningen håller måttet och att de överväger att läsa klart sin utbildning någon annan stans.

Vad vill du säga till dem?

– Det är jättetråkigt att höra, så ska man inte behöva känna. Jag vet att det finns mycket som har varit dåligt och att det fortfarande finns mycket att förbättra. Vi jobbar på det men allt går inte att göra på en gång. Jag tror faktiskt inte heller att vår utbildning egentligen är så mycket sämre än andra skolors.

Förutom den pedagogiska nivån får den sociala arbetsmiljön klart underkänt. Dessutom får lokalerna svidande kritik. Till hösten flyttar skolan in i en ny byggnad, något som prodekanen tror kommer att bli en nystart.

– Jag kan inte förklara det, men det känns som att mycket av problemen sitter i väggarna. Jag tror att den nya byggnaden kommer att få stor betydelse.

Han får medhåll av Anna Grundmark som läser tredje året och är ordförande för studentkårens arkitektursektion.

– Jag tror att de nya lokalerna kommer att innebära en nystart för skolan. Dels för att vi kommer närmare övriga KTH, dels för att de kommer att vara bättre utrustade.

Hon tycker att ledningen tagit tag i många problem och säger att relationen mellan kåren och ledningen nu är mycket bra. Själv upplever hon att utbildningen ibland får oförtjänt mycket kritik.

– Visst finns det de som är missnöjda med utbildningen. Men jag upplever att mycket av det som det muttras om i ritsalarna kunde det göras något åt om viljan hade funnits att påtala problemet. Det finns många engagerade elever som lyckas göra mycket positivt.

Sveriges Arkitekters förbundsdirektör Tobias Olsson ser allvarligt på bristerna som framkommer i kandidatenkäten:

– Den osunda stress som studenterna fortfarande upplever är självklart ett stort problem och är något som vi kommer fortsätta att arbeta med. Vi har bjudit in till ett möte med skolledningarna för att jobba för en stärkt kontakt mellan Sveriges Arkitekter och skolorna men också för en ökad kontakt skolorna emellan, säger han.

Att 72 procent av studenterna på KTH i enkäten anger att de är negativa till utbildningen anser han är problematiskt.

– Vi hoppas att de åtgärder som genomförs kommer leda till att situationen på KTH blir bättre, och att det märks genom bättre resultat i kommande kandidatenkäter.