Stor statlig satsning på forskning – men inga riktade medel till arkitekturen
Regeringens forsknings- och innovationsproposition innebär en kraftig ökning av anslagen. Vissa delar möter det hållbara samhällsbyggandet, men förslaget om ett strategiskt innovationsprogram för attraktiva livsmiljöer hörsammas inte.
Landsbygder och regional utveckling är ett av forskningsområdena som får höjda anslag i regeringens nya forsknings- och innovationsproposition.
– Vi måste ta höjd för att ta tillvara på och utveckla svensk forskning och innovation. I nuläget kan det privata näringslivet kan ha svårare att investera i forskningen. Så det här är rejäla satsningar, sa Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, på ett seminarium som ordnades av IQ samhällsbyggnad i slutet av januari.
IQ samhällsbyggnads forskning- och utvecklingsstrateg Olle Samuelson välkomnade ökningen om totalt 13,6 miljarder i jämförelse med föregående proposition, men noterade att det saknas riktade satsningar till enskilda sektorer.
I organisationens inspel föreslogs bland annat ett nytt strategiskt innovationsprogram för attraktiva livsmiljöer, något som inte hörsammades. Idén, som ursprungligen kom från Sveriges Arkitekter, backades av hela branschen i IQ samhällsbyggnad.
– Det finns inslag som möter hållbart samhällsbyggande, men när det kommer till attraktiva livsmiljöer går inte propositionen in på den detaljeringsnivån. Det blir upp till oss att skapa det, sa Olle Samuelson.
Däremot får det nationella programmet för hållbart samhällsbyggande, med fokus på klimatanpassning och social bostadspolitik respektive landsbygder och regional utveckling, höjda anslag: från 75 miljoner kronor 2020 till 128 miljoner kronor per år i snitt under perioden.
– Vi är väldigt glada över satsningen, men det är en utmaning för oss att använda medlen på ett riktigt bra sätt. Företagen och innovatörerna ska mötas och formulera ansökan och vi ska ta beslut och betala ut pengarna, sa Ingrid Petersson, generaldirektör på Formas som har hand om programmet.
Även Vinnova, arkitekturforskningens största finansiär, var inne på samma spår.
– Att få ut medlen är en ganska utmanande situation, men samtidigt otroligt roligt, sa Maria Johansson, enhetschef på Vinnova.
Margareta Wilhelmsson.
I propositionen, som ska behandlas av riksdagen under våren, finns också en rad förslag som mer direkt påverkar förutsättningarna för landets högskolor och universitet. Bland annat ökar basanslaget till statliga högskolor från dagens 12 000 till 17 500 kronor per helårsstudent. Dessutom föreslås flera ändringar i högskolelagen, som att värna den akademiska friheten och att tydliggöra högskolans ansvar för samverkan, internationalisering och livslångt lärande.
Enligt Margareta Wilhelmsson, samhällspolitisk chef på Sveriges Arkitekter är de förbättrade villkoren för högskoleforskningen en viktig pusselbit. Hon lyfter också att Rise fick medel för att förverkliga färdplanerna för ett fossilfritt Sverige samt det positiva i att programmet för hållbart samhällsbyggande förstärks.
– Men hade vi fått önska hade vi sett tydligare satsningar på samhällsbyggande – och ett eget strategiskt innovationsprogram för attraktiva livsmiljöer. Vi saknar också anpassningar så att medlen kan komma små och medelstora företag till godo, säger Margareta Wilhelmsson.
