Nyheter

Så vill stadsarkitekten höja nivån på diskussionen

19 juni 2017 - Av Annika Jensfelt

Med huvudstadens drygt 8 000 bygglov per år kan stadsarkitekten Torleif Falk omöjligt vara med i alla projekt. Hans insats blir främst på strategisk nivå och då räknas ett medskick i den nya översiktsplanen som en framgång.

Annons
Annons

Torleif Falk är stadsarkitekt i Stockholm sedan i oktober 2016.

Foto Jonas Malmström

– Jag kunde aldrig drömma om den intensiteten och volymen, säger Stockholms stadsarkitekt Torleif Falk.

Han intog sin nya tjänst i oktober förra året och nyligen upplyste stadens stadsbyggnadsborgarråd honom om att nej, du är inte ny på jobbet längre.

Stockholm har sex planavdelningar som var och en handhar geografiska områden med en folkmängd motsvarande hela Örebro. Idag jobbar 398 personer på Stockholms stadsbyggnadskontor. Torleif Falk beskriver sin första tid som stadsarkitekt med ordet ”intensivt”. Han har fått sätta sig in i allt från världsarvsrådet för Skogskyrkogården, renoveringen av Kungliga slottet och ombyggnaden av Operan till nybyggnation av bostäder, Nobelcentret och omdaningen av city. Han har etablerat sig i stadsbyggnadskontorets ledningsgrupp och ägnat sig mycket åt kommunikation genom att delta i olika seminarier och tillställningar.

– Alla vill se vem den nya stadsarkitekten är och vad han har att säga, konstaterar Torleif Falk.

Torleif Falk. Foto: Jonas Malmström

Han är uppvuxen i Östergötland men har bott i Stockholm i över 30 år och han har pluggat på KTH samt på Arkitekthögskolan i Oslo – som av en händelse i samma årskurs som sin föregångare på stadsarkitektposten, Karolina Keyzer. Men att de båda skulle bli stadsarkitekter i Stockholm var inget de diskuterade eller hade en tanke på då, förklarar Torleif Falk.

– Jag gick in i yrket med att jag gillar det konstnärliga, det mänskliga och det tekniska, men också det kommunikativa, det affärsmässiga och det strategiska. Jag har inte haft någon strategi för att bli stadsarkitekt men har varit nyfiken och öppen och då har det kommit förslag och jag har tagit chansen – eller risken, säger han.

Med facit i hand ser han ändå en röd tråd. Han har prövat många olika roller, på byggföretag, olika arkitektkontor och på kommunalt fastighetsbolag, och allt det har han nytta av nu i rollen som stadsarkitekt.

Han var byggeneral på stadsledningskontoret i Stockholms stad, med ansvar för att få koll på hur mycket bostäder som behövs och hur många som kan byggas, när rekryteringsfirman ringde angående stadsarkitekttjänsten. Torleif Falk säger att han inte diskuterade saken med någon annan än rekryteraren och sin fru och att det enda som fick honom att tveka var den möjligen vaga rollen som stadsarkitekten i Stockholm haft.

– Den kände jag mig lite fundersam över men jag är en person som säger ja när det kommer en möjlighet, jag är inte så rädd. Och stadsarkitekt i Stockholm är ett traditionsrikt uppdrag, det är en ära att bli tillfrågad, säger Torleif Falk.

Till skillnad från i vissa mindre kommuner där man som stadsarkitekt är chef till exempel för bygglov, strategi och utveckling eller för hela förvaltningen, är rollen i Stockholm fristående. Torleif Falk delar kontorsrum med stadsbyggnadsdirektören, stabschefen och chefssekreteraren och ingår i stadsbyggnadskontorets ledningsgrupp, men han är själv inte chef och har inget personalansvar. Torleif Falk konstaterar att den traditionstunga titeln i kombination med den fria rollen kan ge en viss obalans mellan förväntningar och möjligheter. Självklart har han inflytande, säger han men förklarar samtidigt att det är mycket upp till honom själv vilken roll han får.

I och med den fria, strategiska rollen är det min förmåga att vara en bra rådgivare och inspiratör och att lösa problem som blir min plattform.

Torleif Falk

– I och med den fria, strategiska rollen är det min förmåga att vara en bra rådgivare och inspiratör och att lösa problem som blir min plattform. Ju bättre jag är på det, desto större förtroende och möjlighet att påverka får jag, säger Torleif Falk.

Han kom in på stadsbyggnadskontoret i Stockholm i en tid då de anställda slagit larm och medierna rapporterade om tjänstemännens oro för toppstyrning och att deras kunskap inte togs till vara i projekten. Torleif Falks kommentar är samstämmig med stadsbyggnadsdirektören Anette Scheibe Lorentzis; att internkommunikationen måste utvecklas.

– Det har funnits ett glapp mellan den strategiska nivån och projektnivån vilket blir problem eftersom allt ska vägas samman i slutänden. Det fanns säkert fog för kritik men samtidigt måste man som handläggare förstå att det även behövs ett strategiskt perspektiv och att det trots allt är ledningen som rapporterar till politiken. Kunskap på alla nivåer ska vägas samman, säger Torleif Falk.

Kritiken utifrån, som till exempel den om att Stockholm förstörs med påbyggnader och höga hus som förändrar stadens skyline och strukturer eller varningar om att nya stadsdelar med rekordhög exploatering inte är värdiga livsmiljöer för barnen, ser Torleif Falk som helt naturlig.

– Stadsbyggnad påverkar och berör, självklart väcker det känslor. Och ibland innebär kritiken att förslag måste bearbetas, skruvas på, sänkas eller helt försvinna. Det är inget konstigt, så ska den demokratiska processen se ut, säger han och påpekar att den svenska PBL-processen är rättssäker och något som andra länder tittar avundsjukt på.

– Vi har många arkitekter verksamma i Stockholm som är anlitade från andra länder. De är imponerade över vår process, att den inte är korrupt och att det finns dialog och möjlighet att påverka. De konstaterar samtidigt att de arkitektoniska idéerna ofta mals ner, vilket inte är så bra, men vår uppgift är att hela tiden väga expertkompetens mot allmänhetens åsikter och politikens vilja, säger Torleif Falk.

Han tycker också att Stockholm lyckas bra.

– I stort håller byggandet hög kvalitet. Det går inte att bortse från att vi har ett enormt bostadsbehov som vi måste lösa för att inte få andra samhällsproblem. Kvantitet och kvalitet är en gemensam utmaning och ska inte vara en motsättning. Och kritiken kommer oftast under själva planprocessen, vilket är meningen. När det är byggt brukar det ofta tystna, säger Torleif Falk.

Något som inte tystnat är dock det skriande behovet av kompetens i kommunen. Som exempel finns i Stockholm, med sina 8 000 bygglov per år, endast tio anställda med arkitektutbildning på bygglovsavdelningen. Och många av medarbetarna på både plan- och bygglov är unga och relativt oerfarna. Torleif Falk återkommer till risken för glapp mellan övergripande strategi, detaljplan, bygglov och den färdiga byggda miljön.

Bland Torleif Falks föregångare, som pryder väggen på stadsbyggnadskontoret, finns den äldre och den yngre Nicodemus Tessin, Kasper Salin och Karolina Keyzer. Foto: Jonas Malmström

– Det behövs medarbetare som kan göra bedömningarna kring arkitektur och livsmiljön hela vägen. Och det behövs nya arbetssätt som bättre tar till vara den höga kompetens vi faktiskt har, säger han.

Kommunerna har historiskt sett alltid haft svårare att rekrytera arkitekter under rådande högkonjunktur men Torleif Falk tycker att den goda marknaden istället borde innebära att fler vågar pröva nya roller, som att jobba kommunalt.

– Vår kår har en förmåga att lyfta fram vissa roller som lite viktigare än andra. Visst är det en ära i att få signera egna projekt men även ute på arkitektkontoren är det mer av lagarbete idag. Och vill man jobba med något som är garanterat komplext ska man jobba i kommun, säger Torleif Falk.

Komplext och intensivt. Orden återkommer när Torleif Falk fortsätter att beskriva sitt jobb som stadsarkitekt. Han säger att en extra bra dag på jobbet är när han har får jobba konkret med något projekt och får träffa någon duktig arkitekt och byggaktör och prata arkitektur och stadsbyggnad. Men i det stora flödet av planer och bygglov kan han omöjligt vara med i allt. Därför handlar hans jobb om att jobba strategiskt och bidra till att utveckla processer.

– På ett arkitektkontor kan du få uppleva hur en idé tar fysisk form. Jag hoppas få uppleva att jag varit med och utvecklat processer som leder till bra slutresultat, säger Torleif Falk och nämner igen hur viktigt det är att processen från strategi till byggt resultat håller ihop.

Visst har han också idéer om hur det ska se ut i slutänden; han säger till exempel att han tycker att staden ska ”utvecklas med stöd i Stockholms karaktär med ganska sammanhållen arkitektur där staden som komposition är en helhet uppbyggd av mindre delar”.

Men han är noga med att poängtera att det är den folkvalda, politiska nämnden som står för visionerna.

– Jag står inte för visionerna utan är experten som ska uppnå visionerna. Jag ska vara en bra rådgivare, säger Torleif Falk.

Visionen för Stockholm är en stad för alla och innefattar bland annat målen om 140 000 nya bostäder till år 2030 och 40 000 bostäder till år 2020 samt en fossilbränslefri stad till år 2040. Torleif Falk hoppas att hans medskick för Stockholms framtida utveckling blir en del i den kommande slutversionen av stadens översiktsplan. Medskicket är en text och en punktlista som han beskriver som en bearbetad och komprimerad version av programmet Arkitektur Stockholm som togs av stadsbyggnadsnämnden 2013. Bland punkterna finns formuleringar som att ”byggnadens eller platsens arkitektoniska idé ska kunna beskrivas” och att ”varje projekt ska bidra till att stärka upplevelsen av Stockholm som helhet”. Nu finns alltså chans till ett beslut i fullmäktige.

– Det känns som bra och realistiska punkter. Jag hoppas på ett kapitel i översiktsplanen som ökar och höjer diskussionsnivån kring stadens gestaltning framöver, säger Torleif Falk.

Tolv punkter för Stockholms framtida utveckling som Torleif Falk hoppas kommer med i nya Översiktsplanen:
  • Stadens karaktär och identitet ska säkras samtidigt som vi skapar nya årsringar från vår tid.
  • Medveten arkitektur och stadsbyggnad är avgörande och viktiga verktyg för en kvalitativ livsmiljö där upplevelsevärden, funktion och teknik går hand i hand.
  • Rätt använd är arkitekturen kittet mellan människan och den fysiska miljön.
  • Nya byggnader och platser ska ge mervärden till staden och invånarna.
  • Stadsplanering och arkitektur ska utgå från människors behov och skapa möjlighet att leva sida vid sida.
  • Varje projekt ska bidra till att stärka upplevelsen av Stockholm som helhet och förbättra den gemensamma miljön för medborgare och besökare.
  • I allt stadsbyggande ska läget i staden beaktas med utgångspunkt från topografi, utblickar och kontakt med grönska och vatten.
  • Byggnadens eller platsens arkitektoniska idé ska kunna beskrivas.
  • Mer diskussion om arkitekturens och stadsbyggandets roll i samhället.
  • Mötet mellan byggnad och stadsrum ska tillvaratas för att berika varandra.
  • Offentliga rum ska planeras så att de blir attraktiva och inbjuder fler att stanna och delta i ett aktivt stadsliv.
  • Stadens rum ska vara robusta över tiden och fungera under olika årstider, både till vardags och till särskilda evenemang.
Fakta Torleif Falk

Född: 1961

Utbildning: Arkitektur vid KTH i Stockholm och AHO i Oslo.

Tidigare jobb: chefsarkitekt på Primula Byggnads, kontorschef och vice vd på Thomas Eriksson Arkitekter, arkitekt på Nyréns, projektutvecklare på Stockholmshem, egen verksamhet, särskild bostadssamordnare Stockholms stad.

Familj: Fru som är arkitekt och tre barn.

Bästa boendet: Gillar Stockholm, Bohuslän och skogarna i Östergötland.

Senast lästa bok: Allvarligt talat av Lena Andersson.

Senaste stadsbesöket: New York.

Drivkraft: Att lösa problem och att utveckla.

Ogillar: När människor inte gör sitt bästa.

På fritiden: Musik, natur, sjöliv och så tennis varje måndag.

Om att bli kallad Totte: ”Det är ett smeknamn från barndomen och jag kallas fortfarande så av mina närmaste. I jobbet blir det mer och mer bara Torleif.”

Relaterade artiklar: