Nyheter

Så påverkas stadens flöden av pandemin

11 november 2020

Det hajpade urbana gatumyllret har åkt på ett bakslag. Nu måste arkitekturen hjälpa till med att sprida ut ­flödena. En tydligare hierarki mellan gatorna, mer grönska och många entréer kan göra det lättare att hålla avstånd i den täta staden.

Annons
Foto Lars Jansson

Kvarteret Malmö Live, med konserthus för 1600 åhörare, är exempel på arkitektur med många entréer som sprider ut flöden.

– Jag tror på återkomsten av de små platserna i staden, där det inte går att vara så många: små torg, förplatser och kvartersparker. Det småskaliga kommer att få en renässans, säger Helena Beckman.

Hon är vårdstrateg och arkitekt på Tengbom i Malmö och menar att pandemin kommer att få effekter på alla nivåer i den byggda miljön. Smittspridningsfrågorna omfattar all gestaltning – från den lilla hissknappen till hela stadsdelar.

I hennes spaning kommer städernas hantering av stora flöden att ersättas med mer hållbara lösningar. Det gäller bland annat kollektivtrafiken, som ofta organiseras så att resenärer dras till en central punkt.
– Men att vara tvungen att åka in till centrum för att byta linje skapar onödig trängsel. Det behövs i stället mer plats i kollektivtrafiken, och ett sätt att åstadkomma det är att förbättra möjligheterna för cyklister. Fler väljer att ta cykeln om det är enkelt och smidigt, säger Helena Beckman.
När coronakrisen dök upp hade förtätningstrenden pågått ett bra tag, uppbackad av stadsanalyser som pekar ut stråken med störst potential för stadsliv.
– Vi har forskat mycket om hur urbanitet skapas, hur man får till det här levande stadslivet som på många sätt är motsatsen till att hålla avstånd. Men samma kunskap kan användas för att beskriva platser som har mindre flöden, både i täta och mindre täta miljöer, säger Meta Berghauser Pont, som forskar om urban form på Chalmers.

Annons

Meta Berghauser Pont. Foto: Johan Bodell

En empirisk slutsats är att gator som är centrala och integrerade i resten av gatunätet – och har hög täthet – också har stora flöden av människor. Men en tät stad kan mycket väl ha en struktur som bjuder på variation i flöden. Hemligheten ligger i att skapa en hierarki mellan olika gator.

– Tidigare har man lyft fram stråken med många människor. Men egentligen är det balansen som är det viktiga, säger Meta Berghauser Pont.
I rutnätsstaden beror skillnaden i stadstempo mer på placeringen av verksamheter, eftersom vissa gator drar till sig folk medan andra saknar dragplåster. Men det ändras hela tiden, av anledningar som är svåra att styra över.
– Därför är ett hierarkiskt uppbyggt gatunät ett mer kraftfullt och långsiktigt sätt att styra flöden. Jag tror att vi har glömt bort det lite, att vi genom strukturen kan påverka hur staden används. Corona ger staden en möjlighet att öva på detta, säger Meta Berghauser Pont.
Orden hierarki och flöden hänger ihop även när det gäller byggnader. De utformas ofta på ett sätt som styr människor till en och samma plats. Offentliga byggnader har nästan alltid en markerad entré som leder in besökaren. För teatrar, biografer och konsertlokaler är byggnadens hierarki särskild tydlig, det finns en framsida och en baksida och alla går in från samma håll.
– Där behöver vi tänka på ett annat sätt. I stället för att en fasad fungerar som entrésida skulle man kunna ha många in- och utgångar i hela bottenvåningen, och kanske också mer veckade former. Det behövs ju fler utgångar än entréer – när teatern är slut ska alla ut samtidigt, säger Helena Beckman.

”Behovet av grönska märks tydligt nu när många varit instängda hemma. De med balkong, altan eller egen gräsplätt har haft en stor fördel”, säger Helena Beckman från Tengbom i Malmö. Foto: Lars Jansson

Generellt tror hon att fördelningen av ytorna i en byggnad kommer att se annorlunda ut i framtiden. En orsak är att fler kvadratmetrar används till hissar och trapphus, just för att sprida flöden. Av samma anledning är det inte någon bra idé att sortera ytorna efter funktioner.
– I skolor finns vissa kritiska zoner, som entré, elevskåp och matsal. De behöver spridas ut i små enheter. Kanske kan lunchen serveras med hjälp av flera foodtrucks.
Att ytorna i en byggnad omfördelas skulle också innebära att de uthyrningsbara kvadratmetrarna minskar, något som kan ge delningsekonomin ett uppsving samtidigt som beläggningsgraden ökar. Flera företag delar på samma kontor, men är där olika tider. Själva arbetsplatsen får en social funktion, medan en stor del av arbetet utförs hemifrån.
För den som inte vill eller kan arbeta hemma är kvarterskontor ett alternativ, en form av communities för att möta behovet av mötesplatser. Att åka iväg på konferens med många deltagare känns daterat.
– Det kommer bli lite exklusivt att träffas fysiskt, säger Helena Beckman.

Täta och gröna stadsmiljöer förknippas ofta med hållbar stadsutveckling. Framför allt framhålls närheten som klimatsmart; det är lätt att gå eller cykla mellan bostaden, arbetsplatsen, mataffären och fritidsaktiviteter. Dessutom finns det forskning som visar att koncentration gynnar makroekonomiska processer.
Men Meta Berghauser Pont påpekar att förtätningen bör ske med eftertanke. Till exempel visar forskningen att det krävs fler gröna inslag för att motverka negativa effekter i mikroklimatet.
Det finns också nackdelar med små kvarter.
– Då blir gårdarna för små, utan tillräckligt med rumslighet och dagsljus. Om det inte finns möjlighet att vistas utomhus på gården i en tät stad tvingas alla ut på gatorna och de offentliga platserna.
Och gröna stråk måste planeras på samma sätt som de urbana.
– Om människor ska kunna välja gröna i stället för urbana stråk måste man medvetet skapa en hierarki även i grönstrukturerna. När viruset inte längre sprids har vi behov av att bli av med stressen, då kanske man också vill ta det lugna stråket, säger Meta Berghauser Pont.
Helena Beckman tror också att grönska kommer spela en större roll i städerna. Att vistas i naturen är bra för hälsan. Studier inom vården visar att visuell naturkontakt genom fönstret ger positiva effekter för patienterna.
– Behovet av grönska märks tydligt nu när många varit instängda hemma. De med balkong, altan eller egen gräsplätt har haft en stor fördel. Jag tror att balkonger kommer bli standard i bostäder, säger hon.
På sikt, när de självkörande bilarna blir verklighet, frigörs ytor där det tidigare fanns parkeringsplatser. Då kan fler träd planteras och nya stadsodlingar anläggas. Kanske blir det också vanligare med uppåtgående grönstrukturer.
– Om det är trångt på gatorna kan man ha vertikala bygator i höga byggnader, med många hissar, och där några av våningsplanen är trädgårdar. Lite som en vidareutveckling av Le Corbusiers tanke om att ha en lika stor takträdgård som markytan man byggde på – fast på fler ställen, säger Helena Beckman.
När Meta Berghauser Pont undervisar brukar hon ta med sina studenter på en digital promenad i några kvarter i Amsterdam. De börjar på Spaarndammerdijk som är en bred urban gata. Sedan viker de av åt vänster, går en liten bit och tar höger. Plötsligt befinner de sig på Zaanhof, en halvöppen, lugn och grönskande plats.
Inom 200 meter finns både storstadspuls, känslan av ett mindre samhälle och ett byaktigt torg.
– Ett väldigt fint exempel på täta miljöer där det finns en diversitet av kvaliteter som man ofta inte tänker på när det ska vara tätt, säger Meta Berghauser Pont
Enligt henne är det så staden blir resilient: tillräckligt motståndskraftig för att hantera många olika situationer.
– Variationen av flöden är viktig för att staden ska kunna leva upp till vad vi behöver just nu – men också för vad vi behöver i framtiden, säger hon.

Annons
Author no image

Elisabeth Klingberg

Gå till nästa artikel