Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

Oslo bygger för ökad säkerhet

Efter bombdådet i Oslo den 22 juli 2011 måste det öppna samhället vägas mot ökad säkerhet för framtida hot. Säkerhetsarbetet kan också gynna stadslivet.

I december stod det klart vilka sex arkitektlag som ska ta fram stadsplaneprinciper för det nya regeringskvarteret i Oslo.

– Platsen är ett stort sår i Oslo och en nationell sorg är förknippad med den. Samtidigt försöker vi tänka framåt och nytt. Hur ska det demokratiska hjärtat i Oslo se ut och kunna utvecklas?
Jenny Mäki arbetar på Whites kontor i Oslo i ett parallelluppdrag för att ta fram idéer för återuppbyggnaden av regeringskvarteret efter bombattentatet 22 juli 2011. Uppdraget innebär att öka säkerheten i regeringskvarteren och samtidigt värna öppenhet och tillgänglighet för medborgarna. De sex lagen har fått olika uppgifter och premisser och ska dessutom lämna in ett friare förslag.
– Det blir en utmaning att hitta balansen mellan öppenhet och ökade säkerhetskrav, säger Jenny Mäki. En av nycklarna är att arbeta med landskapet och tillgänglighet för cyklister och fotgängare.
Uppdragen ska presenteras i mars och sedan ställas ut för allmänheten innan Team Nordic arbetar vidare med detaljplanen.
– Det är ett spännande uppdrag för att det rymmer så olika nivåer. Frågor om demokrati, säkerhet, öppenhet och tillgänglighet. Vi ska också ansluta den nya skalan, med arbetsplatser för 6 000 personer, till stadsväven i Oslos centrum, säger Jenny Mäki.
När bomben sprängdes i regeringskvarteren fanns redan ett långtgående arbete om att göra innerstaden mer levande och tillgänglig för fotgängare. Högre säkerhet måste nu vägas mot öppenhet. Landskapsarkitekten Yngvar Hegrenes hade arbetat med detta i många år inom gruppen Levande Oslo, ett samarbetsprojekt mellan Oslo kommun och näringslivet. Projektet hade redan lett till att Carl Johans gate i etapper utvecklats till gågata. Yngvar Hegrenes hade också anlitat Gehl Architects för en utredning om vad stadslivet består av i Oslo centrum, vad folk gör där, vilken potential för stadsliv som finns och vilka strategier man ska använda för att öka stadslivet.

Han minns sina tankar de första dagarna efter attentatet. När insikten sjunkit in började han fundera över hur händelserna skulle påverka det arbete han höll på med, arbetet med att skapa en demokratisk och välintegrerad stad.
– Jag tänkte att nu förflyttas vi 40 år tillbaka i tiden. Nu vinner skeptikerna. Nu blir det trafiksegregering och säkerhetspådrag.
Det var också det som hände. Regeringskvarteren flyttades tillfälligt ner till lokaler vid Kongens gate och Kirkegaten och där ska de vara kvar i ytterligare nästan tio år. Det gamla regeringskvarteret blev genast avspärrat. Samtidigt kom säkerhetsanpassning i de nya regeringskvarteren. Avspärrningar, körportar, poliser och betongsuggor i gatorna för att hindra trafik.
– Det var viktigt för regeringen att visa handlingskraft och den har tillåtit massiva säkerhetspådrag som man egentligen vet inte har verkan. Det ser ut som krigszon därnere.

Den ökade säkerheten märks också tydligt i resten av staden och Oslo kommun har ingått ett samarbete med regeringen om en gemensam plan för hur detta ska hanteras i framtiden.
– Det var tydligt hur hämmande det var för stadslivet när det ser farligt ut att gå där. Jag frågade mig hur säkerhetstänket kunde förvandlas till något som gynnar stadslivet.
Året efter bomben och skotten på Utøya reste Yngvar Hegrenes till London med Levande Oslo-gruppen för att studera hur staden hanterar säkerhetsaspekter och hur London samtidigt utvecklas enligt konceptet Shared Space, sambruksgator, för att dela på utrymmet i staden. Studiebesöket visade tydligt hur säkerhet kan integreras i gatumöbler men att man helst inte bör bygga något alls i gatorna utan i första hand ta säkerheten i fasaden. Leverenser ska kontrolleras och ske vid särskilda tidpunkter.
– Det var inte en revolutionerande tanke men vi hade inte tänkt så tidigare och vi tog det med oss hem för att integrera det i arbetet med principplanen ”Oslo sentrum –
gatebruk och grunnsikring”.
Gehls stadslivsundersökning som blev klar våren 2014 och positiv till sambruksgator och att förena dem med ökad kontroll. Den pekade på Kirkegaten som viktig att utveckla för att få ner fler människor i de nya regeringskvarteren.
När det blev klart att norska staten skulle säkerhetsanpassa fem byggnader permanent såg gruppen Levande Oslo möjligheten att också förbättra Kirkegatens kvaliteter och öka stadslivet. Nu är grundsäkerhetsplanen utarbetad i samarbete med regeringen. Den ska godkännas och de första förändringarna påbörjas under 2015.
– Med så stora investeringar är det viktigt att också göra en struktur för hur gatan kan utvecklas. Nu kan vi visa att levande stadsliv också är bra för affärerna. Säkerhetsarbetet kan bli ett incitament till att utveckla stadslivet.

Mer att läsa