Nyheter

Olika bud om barns utemiljö

16 december 2015

Stockholms biträdande stadsdirektör, arkitekten Ingela Lindh, vill hänvisa barnen till stadens offentliga parker istället för att säkra större skol- och förskolegårdar.
– Om vi ska ha gårdar med 30 kvadratmeter per barn får vi ingen urban miljö, säger hon.

Annons
Annons

Det var när hon kåserade om fördelar med förtätning vid ett fruktostmöte på Stockholms Byggnadsförening den 25 november som Ingela Lindh fick frågan om hur hon ser på landskapsarkitekternas upprop om undermåliga utemiljöer för barn i dagens stadsbyggnad. Landskapsarkitekterna tog i sitt upprop i höstas upp problematiken med små, mörka utsläppsgårdar vid nybyggda områdens förskolor, med ibland så lite som 2,5 kvadratmeter per barn. De larmade också om att de offentliga parker som barnen hänvisas till inte klarar slitaget.

När Boverket hade sina nya allmänna råd om krav på friytor vid skolor och förskolor ute på remiss förra året, var detta något som också Trafikkontoret i Stockholm, med dåvarande stadsträdgårdsmästaren Pia Krensler, tog upp. Trafikkontoret förespråkade att Boverkets allmänna råd skulle kompletteras med riktlinjer för ytmått, eftersom lagtexten ”tillräcklig yta” gett för stort tolkningsutrymme. Måttet 30 kvadratmeter per barn kommer av den omfattande forskning som finns på området, bland annat på SLU.

Trafikkontorets remissvar var dock bara internt och det svar från Statsledningskontoret som Ingela Lindh skrev under pekade istället ut reglering på området som ”direkt olämpligt”. Något som Ingela Lindh alltså står fast vid.

– Den urbana staden kräver en täthet och ett samutnyttjande av ytor. Om vi till varje pris vill nå målet 30 kvadratmeter per barn vid skolor och förskolor och tror att det är enda sättet att skapa bra miljöer för barn kommer vi att få svårt att nå andra mål, säger hon.

Hon anser att barns behov av utelek kan säkras genom bättre tillgång till offentliga parker. Men även denna fråga råder delade meningar om. ”Parker och grönområden ska självklart vara en resurs för förskolor och skolor men de ska inte ersätta den egna gården”, skriver den förra stadsträdgårdsmästaren Pia Krensler. Hon får medhåll av sin efterträdare, Elisabeth Rosenquist Saidac:

– Vi måste tillmötesgå de rättigheter och behov barnen har och anlägga bra och väl tilltagna förskolegårdar. De offentliga parkerna vare sig kan eller ska användas för detta ändamål, säger hon i en intervju i Arkitekten i samband med att hon tillträdde.

Relaterade artiklar:

Gå till nästa artikel