Nyheter

Myter om miljonprogrammet granskade

17 maj 2016

Antaganden fattade på lösa grunder har präglat satsningar i miljonprogramsområden, menar samhällsanalytikern Carlos Rojas. Nu släpper han genom Arkus en rapport om myterna.

Annons
Annons

Carlos Rojas vill nyansera bilden av miljonprogrammets bostadsområden och avliva en del av de myter som idag uppfattas som sanningar.

En känsla av att många beslut inom stadsplanering togs utan underbyggda fakta ledde till att samhällsanalytikern Carlos Rojas under tre år granskat många av de myter som finns om miljonprogramsområden, som att många vill flytta därifrån, att det är glest och ödsligt, otryggt och farligt.

Vilka blev dina viktigaste slutsatser?

– När jag har försökt lyfta fram nyanser till påståenden har jag sett att det finns väldigt lite statistik kring vilka preferenser folk i ett område har, varför de flyttar och vad de söker. När vi inom analysföretaget Miklo tagit fram siffror på att 50 procent vill bo kvar i miljonprogramsområden upptäckte vi att det inte fanns någonting att jämföra med. Och vad betyder det att vi vill flytta? Dagdrömmer vi om Málaga, ska barnen flytta hemifrån eller trivs vi inte där vi bor? Det har gjorts många medborgardialoger men de är inte sammanställda på ett organiserat sätt. De har fungerat som alibi för involvering istället för kunskapsinhämtning. Jag har utvecklat en allergi mot det. En annan viktig insikt är att bevisbördan verkar ligga hos den som ska motbevisa en nidbild samtidigt som det kan skrivas 700 sidor som sprider ogrundade uppgifter om de bekräftar nidbilden.

Annons
Annons

Vad beror det på att så många skeva uppfattningar florerar?

– Det finns forskning som visar att vi tror mer på det som upprepas ofta och det som bekräftar det vi trodde att vi visste. Det förstärks av en mediebild som överdriver och vinklar fakta. Dessutom har få inom stadsplanering och arkitektur bott i miljonprogramsområden. Det har spelat roll i beslutsprocesserna.

Vad leder de här uppfattningarna till?

– Poängen är att om det finns så lite fakta om preferenser så har mycket av det som byggts varit rena höftningar. Om det finns felaktig information och uppfattningar om att till exempel många vill flytta från miljonprogramsområden leder ju det till att få vill bygga bostäder där. Det finns en betydligt större efterfrågan än man tror. När lägenheterna på Rinkebyterrassen skulle släppas köade folk som till en rockkonsert. Också nya lägenheter i Fittja och Alby har gått åt snabbt. Många vill bo kvar i området men vill ha modernare lägenheter.

Har du blivit överraskad någon gång under arbetet?

– Ja. Tidigare var jag emot förtätning i miljonprogramsområden eftersom det fanns ett antagande om att mötesplatserna inte fungerade i dessa områden, vilket jag inte ser. Idag har jag ändrat uppfattning när jag ser att förtätning efterfrågas på grund av att många önskar nya moderna bostäder. Då blir det en annan femma. Jag har också lärt mig mycket om att bygga på nya sätt för att skapa rikare biotoper genom stadsbyggande. Givet att det är möjligt så blir möjligheterna att bygga i de gröna kilarna och förtäta större.

Annons
Annons

Hur vill du att rapporten ska påverka?

– För mig är det viktigast att de beslut som fattas blir mer underbyggda. Att man fattar beslut på lösa grunder drabbar vår stad och människorna här.

Arkus- rapporten #1/2016

”15 myter om miljonprogrammen – Förenklingar och förutfattade meningar som påverkar planering och förnyelse”, av Carlos Rojas, släpptes i april.

Carlos Rojas är samhällsanalytiker på analysföretaget Miklo och har varit rådgivare åt byggare, bostadsbolag och kommuner.

Nina Gunne

Gå till nästa artikel